Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. 16 April 1920 - Om lignin och ligninreaktioner III. Af Peter Klason - Extraktion af sulfitlut med eter och benzol. Af Bror Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
Vi finna sålunda, att koniferylaldehyd och möjligen äfven koniferyl-
alkohol äro väsentliga beståndsdelar åtminstone i bärrvedsligninet och
de enda utåt kemiskt verksamma, hvilket allt är i väsentlig öfver-
ensstämmelse med den af mig på sin tid framställda hypotesen. Under-
sökningen fortsättes.
Extraktion af sulfitlut med eter och benzol.
Föredrag i Kemistsamfundet den 26 februari 1920.
Af Bror Holmberg.
Enligt en ofta citerad och i stort sedt alltjämt giltig tabell af P. Klasont
består granveden af 50 2 cellulosa, 16 2; andra kolhydrat, 30 2 lignin
och 4 2 andra ämnen (hartser, ägghviteämnen m. m.), och som äfven
andra träslag hålla 20—30 <& lignin” samt detta dessutom också ingår
i andra slags växter, så ha vi i detsamma ett organiskt material, som
i naturen förefinnes i utomordentligt stora kvantiteter. Trots detta och
ehuru ligninartade ämnen sedan åttio år tillbaka varit särskilda som
från cellmembranernas cellulosa väsentligt afvikande organiska förenin-
gar, så är vår kännedom om ligninets kemi ännu i dag ytterst torftig.
Visserligen äro de publikationer, som föreligga öfver ligninet, kvantitativt
mycket betydande, men säkra resultat, som kunna tagas till utgångs-
punkt för vidare undersökningar, äro ytterst tunnsådda. Utredandet av
ligninets kemiska konstitution utgör därför en af den organiska kemiens
största och mest trängande uppgifter, och detta ej blott i rent vetenskap-
ligt hänseende utan äfven från kemiskt-teknisk synpunkt, ty allt det
lignin, som finnes i veden, löses vid natron- och sulfitcellulosaförfaran-
dena utur densamma och övergår i affallslutarna, utan att man lyckats
afvinna dessa lutar något nämnvärdt på förekomsten af ligninsubstan-
serna grundadt praktiskt värde.
De flesta af hittills företagna ligninarbeten ha haft sulfitluten till ut-
gångspunkt och ha som resultat gifvit, att vedämnena i densamma fin-
nas som kalciumsalter af sulfonsyror, hvilka dessutom kunna vara ester-
syror af svafvelsyrligheten eller möjligen bisulfitföreningar af aldehyder
eller ketoner. De organiska komplexerna visa ungefärligen en halt af
10 C på 10—12 H och 3 O samt innnehålla hydroxyl- och metoxyl-
grupper. Af oxidationsmedel angripas de mycket starkt, men gentemot
1 Teknisk Tidskrifts afdelning för Kemi och Bergsvetenskap 1893, s. 55. Jfr P.
Klason, Svensk Papperstidning 1916. s. 129.
>? Se exempelvis C. G. Schwalbe och E. Becker, Zeitschrt. f. angew. Chem. 32, 229
(1919) och J. König och E. Becker, Chem. Zentralbl. 1919, IV, s. 993.
3 Se Max Miller, Litteratur der Sulfit-Ablauge, Berlin 1911, och af nyare arbe-
ten bl. a. P. Klason, Arkiv för Kemi 0. s. v.6,n:0 15(1917) och Svensk Kemisk Tid-
skrift XXIX, 5 och 47 (1917). — FE. Hägglund, Arkiv för Kemi o. s. v. 7, n:o 18
(1918). — M. Hönig Monatshefte fär Chemie 39, 1 (1918). — K. Mellander, Tekn.
Tidskr. afd. f. Kemi och Bergsv. 1918, s. 147, och doktorsafhandling Lund 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
