Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 16 Maj 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
stenkol är lika med 2 ton torf i effekt, beroende på att under de sista
åren medelvattenhalten hos torfven snarare varit 30 än 25 &. Kom-
mittén säger bl. a.: »Det billigaste bränslet, skärtorf, lämpar sig svårligen
för en särskild industri, dels för sommarens korthet och dels därför att
relativt få mossar lämpa sig för denna tillverkning. För husbehof resp.
som binäring till jordbruket är däremot upptagning af skärtorf på sin
plats, såsom ock förhållandet här i landet liksom annorstädes utvisar.
"Till favör för stenkolen kommer, att de kunna erhållas i huru stora
mängder som helst och af likformig beskaffenhet, samt att de äro mindre
skrymmande och mindre hygroskopiska, till nackdel, att de vid förva-
ring försämras, då andra bränslen därvid förbättras. För konsument,
som själf är torftillverkare och för hvilken mossen ligger väl till, är
otvifvelaktigt torfven öfverallt här i landet det billigaste bränslet och bör
följaktligen kunna konkurrera med stenkolen, en sak som äfven fakta
synas bekräfta.» Denna kommittés betänkande, författadt af professor
Peter Klason, torde än i dag vara det mest koncisa och bästa någon
torfkommitté hittills presterat, och det är skada att dess innehåll icke
mera beaktats än som skett.
Kring sekelskiftet nedgick tillverkningspriset för maskintorf något till
följd af förbättradt maskineri och arbetsbesparande anordningar, till 5—
6 kr pr ton. Jag har sålt tusental ton torf för 8 kr pr ton fritt å
vagn vid mossen med förtjänst på den tiden. Fabrikanterna voro då
belåtna om de fingo så högt pris som 10 kr pr ton; och man fick vara
glad om under åren 1904—1906 kunde säljas ett års tillverkning på
två år. Sedan har tillverkningspriset stigit till följd af ökade arbets-
löner. Tabell 3 bestyrker detta. 1914 års torfkommitté konstaterade
att »kostnaderna före kriget för framställning af stycketorf med 30
vatten kan anses uppgå till 11 kr pr ton, lastad å banvagn», alltså
i öfverensstämmelse med tabell 3. Nu är tillverkningspriset kring
40 kr pr ton. Med undantag för vissa år med ovanligt lågt stenkols-
pris, 10—11 kr pr ton i svensk hamn, har uttalandet af 1893 års kom-
mitté, att torfven efter effekt är det billigaste bränslet under de af kom-
mittén gjorda förutsättningarna haft sin giltighet och gäller fortfarande.
De industriella verk, som under det billigaste stenkolspriset icke nedlade
sina torftillverkningar, hafva under de närmast gångna åren gjort goda
vinster därpå.
Men skall torfbränsle erhållas i större skala än hvad på de mindre
och bästa mossarna kan åstadkommas, måste de stora mosskomplexen
angripas. Dessa innehålla ofta i vikar och vid »laggarna» god bränn-
torf, mer eller mindre täckt med hvitmossa, längre ut på mossen
half- eller oförmultnad hvitmossa, af hvilken ett godt eller åtminstone
hjälpligt bränsle på hittills vanligt sätt ej kunnat tillverkas. Andra
torfupptagningen skall kunna försiggå så länge mossen icke är frusen,
d. v. 8. 7. å 8 månader i södra delarna af riket, i st. f. högst 3 måna-
der enligt lufttorkningsmetoden. Förslag till sådana metoder föreligga,
nämligen »våtpressförfarandet> (Nasspressverfahren), »elektroosmoseförfa-
randet> och »våtkolningen», alla grundade på principen att större delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
