Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 16 Maj 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
af vattnet i den med maskin uppgräfda torfven utpressas mekaniskt.
Kommer man ner till högst 50 & vattenhalt i pressgodset, kan torfven
sedan torkas artificiellt, och då blir metoden ekonomiskt möjlig såsom en
lång erfarenhet från den tyska brunkolstillverkningen visat, annars
icke. Enligt de bägge förstnämnda metoderna låter sig detta icke
utföras, vattenhalten nedgår ej under 65 2 enligt hvad jag kunnat
inhämta. De förbigås därför här, och de hafva för öfrigt beskrifvits i
den tekniska litteraturen. Med våtkolningen däremot, hvars hufvuddrag
äfven äro kända och ej här behöfva beröras, finnes enligt min mening
möjlighet att ernå den nämnda vattenhalten, men det måste för arbets- ”
besparings skull ske i kontinuerligt arbetande pressinrättning och i stor
skala. Våtkolningen har framför andra metoder fördelen att därmed kan
till ett godt bränsle förarbetas äfven dåligt förmultnad torf. Med en
vattenhalt hos den våtkolade torfven af högst 50 2 är enligt min me-
ning en både teknisk och ekonomisk lösning af torfproblemet möjlig och
snart utförbar, ty då lönar det sig som sagdt att artificiellt torka
bort resten. Det gäller alltså att konstruera en kontinuerlig press för
ändamålet. Arbete därmed pågår på vederhäftigt håll. Lika väl som
pappersmassa i sådan press kan afvattnas till 50 2 torrsubstans, bör
det kunna ske med våtkolad torf, som icke torde vara svårare Ppress-
bar. Finnes alltså våtkolad torf med högst 50 2 vatten i stora
mängder att tillgå, kan däraf framställas vattenbeständiga briketter, som
pr rymdenhet hålla ungefär lika många kalorier som stenkol och som
alltså tåla transport och vid användandet ej erfordra mera arbete samt
därtill äro snyggare att handtera. Men detta är obetingadt nödvändigt,
om lösningen af torfproblemet skall blifva annat än en halfmessyr. Af
sådana briketter kan ett godt, fast, lätt transportabelt torfkol med
samma bränslevärde som stenkol framställas under samtidigt vinnande
af biprodukter: oljor, paraffin, kreosot, ammoniak m. fl., oljorna bättre
än skifferoljorna. Tiden medgifver icke att vidare ingå på detaljer af
våtkolningen, denna har af mig för öfrigt nyligen något behandlats i Teknisk
Tidskrift, veckoupplagan, häft. 6, 1920. Jag kan ej finna annat än att
1 ton våtkolade briketter icke bör bli dyrare än 1 ton maskintorf.
En valspress af förut nämnd beskaffenhet är äfven af nöden för press-
ning af hvitmossa till 50 2 vattenhalt. I de mest bränsleförbrukande
delarna af vårt land, mellersta Sverige, består mossarnas innehåll öfver–
vägande af hvitmossa, hvarför det är af lika stor vikt att däraf kunna få fram
ett hjälpligt bränsle som af bränntorf, för användning i omedelbar när-
het af eller på själfva mossen, alltså utan lång transport. Detta har på
sin tid insetts af Järnkontoret, som äfven låtit utföra pressningsförsök
med hvitmossa, fastän utan lyckligt resultat. Med förut omnämnda
pappersmassepress torde svårigheterna kunna öfvervinnas, och därpå ar-
betas det också nu.
Hvad lågvärdigt bränsle kan betyda, beder jag få belysa genom några
data från kraftstationen Golpa vid Bitterfeld. Denna jättestation började
att byggas i mars 19153 och i december samma år flöt den första elek-
triska strömmen ut därifrån, alltså efter c:a 9 månader. Anläggningen
är baserad på ett 1,5 km från denna beläget brunkolsfält med ett bränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
