Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 16 Maj 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
giften för bränsle till utlandet, måste vi komma ifrån en stor del
af denna. Vi hafva haft en sten-, en brons- och en järnålder, den sist-
nämnda icke blott i historisk, utan äfven i teknisk bemärkelse. Nu äro
vi inne i bränsle- och kraftåldern. Vårt land kan ej gifva ut 700—
800 mill. kr om året för bränsle, utan att inom ett eller annat tiotal
af år hela vår nationalförmögenhet exporterats. Äfven om stenkolspriset
sjunker från nuvarande c:a 150 kr pr ton till hälften eller ännu lägre,
blir utgiften för oss allt för betungande, vi komma att förlora export-
marknaden för vissa viktiga industriprodukter och hvad ändå värre vore,
vi riskera att förlora äfven mycket af den inhemska marknaden till län-
der, där bränslet kostar mindre än hos oss. Sak samma med ut-
giften för mineraloljor om 100 mill. kr pr år, oafsedt smörjoljorna.
Vår enda räddning häremot är att tillgripa såväl torf som skiffrar, sulfit-
sprit och sulfitkol, äfven om dessa bränslen icke bli billigare än de im-
porterade. Kunna vi spara utgiften för 2 mill. ton stenkol till utlandet
efter blott: 50 kr pr ton, d. v. 8, c:a 100: mill; kr och 20 mill. kr
genom ersättandet af bensin med sulfitsprit, summa 120 mill kr. pr år,
motsvarar detta med kapitalisering efter 6 2 en ökning af national-
förmögenheten med i rundt tal 2 milliarder kronor.
Vår industris nettotillverkning år 1914, således ett tämligen normalt
år, hade ett värde af 1,390 mill. kr och jordbrukets 1,565 mill. kr
(se min artikel om »Jordbrukets och industriens nettoproduktionsvärde i
vårt land för år 1914» i Teknisk Tidskrift, veckoupplagan, häft. 11,
1919). Importen samma år kostade oss 727 mill. kr, medan exporten
var 772 mill. kr, således uppgick den inhemska konsumtionen till 2,910
mill. kr, däraf inhemsk produktion 2,183 mill. kr. Importen utgjorde
alltså c:a 33 Zz af konsumtionen och egen produktion c:a 67 2 däraf.
Det är sålunda af vikt att vi äga en köpstark befolkning för i främsta
rummet dessa 67 Xx egen produktion, af hvilken befolkning den lifs-
medelsproducerande f. n. utgör c:a 46 & och är den främste afnämaren
för hvad de c:a 34 Zz af befolkningen, som sysselsättas med industri,
frambringa. Det ligger således i industriens intresse att jordbruket är
kraftigt och lönande. Men för att industrien skall kunna behålla icke
blott den utländska, utan äfven den ännu viktigare inhemska markna-
den, är det nödvändigt att vi icke till utlandet för bränsle måste leve-
rera det mesta af hvad vi förtjäna.
De länder, som äga kraft- och bränsletillgångar inom sina gränser,
komma att höra till de rika och mäktiga i världen. Kraft hafva vi,
inhemskt bränsle måste vi skaffa oss i största möjliga mängd. Härför
är det nödvändigt att i synnerhet torfproblemet löses och löses snart,
annars kan det befaras att vi komma att sjunka till en proletärnation.
(I nästa häfte redogöres för diskussionen, som följde efter föredraget.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
