Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. Oktober 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Sockerkonsumtionen. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
däraf förorsakad sockeråtgång torde komma att blomstra så länge det nu
rådande utminuteringspriset å brännvin äger bestånd. Det blir beklag-
ligen billigare ätt bränna själf än att betala 3,40 kronor per liter för
det sämsta 40-procentiga brännvinet och upp till 8,40 kronor förfden
bästa sorten. Mot denna illojala sockerförbrukning är sockerbehofvet
ringa för karamell-, konfekt- och marmeladtillverkningarna, hvilka
framhållits såsom i viss mån onödiga och sockerförstörande. Dessa
uppgingo 1918 (senaste året för hvilket uppgifter föreligga) till 9 947
ton. Sockerförbrukningen härtill torde kunna uppskattas till i rundt tal
7 000 ton, således ej ens hälften af det kvantum, som 1919 åtgick till
hembränning och smuggling. Klagomålet mot användandet af socker
till konfekt m. m. dylikt torde därför ej få anses vara befogadt
Det får också tagas i betraktande, att vid ransoneringens upphörande
alla lager af socker voro uttömda och att dessa under 1919 ånyo måste
i någon mån fyllas, hvilket äfven bidrog till en skenbart ökad konsum-
tion det året.
Så länge socker fortfarande är ett af våra billigaste födoämnen, hvilket
också under de senaste åren insetts och dessutom af Kemiska Industri-
kontoret framhållits och bevisats i dess utredning om »Sockerbetodlingens
betydelse för jordbruket och för folkförsörjningen», införd i »Meddelan-
dena», n:ris 2 och 3 för 1919, torde också den ekonomiska faran af
ökad förbrukning af socker få anses vara utesluten. Socker kan inom
vissa gränser ersätta matfett. Fett i form af smör och fläsk är nämligen
fortfarande dyrare än socker efter näringsvärde. Det är visserligen be-
klagligt, att vi nu måste köpa socker från utlandet för 100 millioner
kronor per år eller kanske däröfver, men detta beror på de politiska för-
hållandena i vårt land, hvilka icke alltid ställa sig gynnsamma för in-
hemsk produktion, särskildt kan detta, sägas vara förhållandet gent emot
betsockertillverkningen. Hade betodlingen fått arbeta under samma rela-
tiva förhållanden som före kriget, så skulle vi ej behöft att införa socker.
Såsom i nyss anförda utredning närmare belyses höjes genom betodlingen
jordens afkastning, så att den ökade betarealen icke kommer att inkräkta
på produktionen af säd och annan odlad människoföda utan tvärtom be-
fordrar och stegrar denna produktion.
För att hygieniska faror skola framträda genom sockerätandet måste
detta ske i långt större omfattning än hittills, det visa ju de anförda
siffrorna öfver sockerkonsumtionen i andra länder. Sådana med varmare
klimat än vårt och med sockerrikare frukter, hvilka där äro dagligt bröd,
hafva icke samma behof af industrisocker som vårt land, men deras kon-
sumtion af totalmängd socker torde vara lika stor som vår.
Däremot är det fullkomligt rätt, då det stegrade kaffedrickandet hos
oss påtalas med däraf föranledt ökadt sockerbehof. Därvidlag är kaffe-
förbrukningen orsak till abnorm sockerkonsumtion inom vissa sambhälls-
lager, icke tvärtom. Låt oss därför råda bot mot det onda genom att
undanröja orsaken därtill, d. v. s. genom att mota kaffeimporten, t. ex.
genom hög tull i stället för den löjligt ringa vi nu ha, 12 öre per kg
för en vara utan näringsvärde, hvilken kostar 4—5 kronor per kg.
I detta sammanhang torde några fakta om kaffeförbrukningen här i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
