Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. November 1920 - Salpeterbildningen i jorden. Af Chr. Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
organiska naturen förlöpande processer, hvilka man förut trott sig kunna
förklara på rent kemisk väg, nu visade sig vara orsakade af i hvarje
särskildt fall specifika arter eller grupper af mikroorganismer. Redan år
1862 skrifver Pasteur i en not i en afhandling om Mycoderma-svampen,
i hvilken han påvisar denna vara orsak till, eller förmedlare af alkoho-
lens oxidation till ättiksyra vid den naturliga ättikbildningen, ordagrannt
sålunda:» . . . det synes mig nödvändigt att från dessa nya synpunkter
återupptaga allt hvad som rör studiet af nitrifikationen.»?
Det dröjde emellertid länge innan denna Pasteurs vink togs i akt.
Det var ej förrän år 1878, som Schloesing och Miintz genom sina un-
dersökningar kunde på ett ojäfaktigt sätt påvisa att nitrifikationen måste
vara en mikrobiell process, liksom de äfven kunde konstatera, att vissa
vid denna tidpunkt såsom förmedlare af kraftiga oxidationsprocesser hos
organiska ämnen kända mikroorganismer, såsom mögel- och mycoderma-
svampar, ej förmådde oxidera ammoniak till salpetersyra och sålunda
ej heller kunde vara orsaken till nitrifikationen. Denna process måste
sålunda tillskrifvas andra, hittills oupptäckta mikroorganismer.
Först år 1889—91 lyckades det ryssen Winogradsky att genom syn-
nerligen sinnrika undersökningar påvisa och renodla nitrifikationsorga-
nismerna, hvilka visade sig vara bakterier. Tillvägagångssättet härvid-
lag skall här i största korthet beskrifvas.
Genom Robert Kochs storslagna forskningar under de första åren af
1880-talet hade den bakteriologiska metodiken riktats med bl. a. de
8. k. fasta substraten, gelatin och agar, som vi fortfarande använda för
isolering och renodling af mikroorganismer. När man då försökte att
ur i kraftig nitrifikation varande lösningar genom Kochs plattmetoder
isolera nitrifikationsmikroberna, så fick man fram kolonier af diverse
olika mikroorganismer, men ingen af dessa visade sig äga någon för-
måga att i renkultur eller i blandning med andra framkalla nitrifika-
tion. Man trodde på den tiden att den Kochska plattmetoden var uni-
versellt användbar, så att när man med tillhjälp af denna metod ej ur
ett visst substrat kunde framodla mikroorganismer, så slöt man häraf
helt lugnt att ifrågavarande mikrober ej heller förefunnos. Winogradsky
drog emellertid af de hittills misslyckade försöken att på detta sätt ren-
odla nitrifikationsmikroberna den för den tiden djärfva slutledningen,
att misslyckandet berodde på att ifrågavarande organismer helt enkelt
ej förmådde utveckla sig på de vanliga gelatin- och agarsubstraten. Detta
åter fann W. vara beroende på att dessa organismer ej fördrogo närva-
ron af nämnvärda mängder organiska ämnen i kultursubstraten. W.
använde därför en rent oorganisk näringslösning af följande samman-
sättning:
ANTONIO TRUMAN 25030 sic oss Rs re VIN oa Åös se 1 er
FER HO SORT 220 I RNe odds ga RR TN 1
TGL IB VAIO i ers önNAnS tanl snl a SRS. 1,000 >»
Denna lösning fördelades i kolfvar med 100 gr. i hvarje och till hvar
! Il me parait nécessaire de reprendre, au point de vue de ces nouvelles idées,
tout ce qui concerne la nitrification.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
