Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häft. 1, 1889
- Porslinet och fajansen på Köpenhamnsutställningen. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
SVENSK KONSTSLÖ^D
Cau/e de Trtauen fciévfes),
|©l®
deltagande
i den keramiska
utställningen är
f. ö. ej mycket
att säga. Stor
tvekan rådde som
bekant, huruvida
vårt land skulle
deltaga i utställ-
ningen eller ej,
och deltagandet
blef beslutet så
att säga i sista
stund. Rörstrand
och Gustafsberg hade redan förut bestämt sig för det mot-
satta alternativet. De deltogo sedermera ej heller såsom sjelf-
ständige utställare, utan i samband med Svenska slöjdföre-
ningen, i hvars kollektivutställning ingingo prof på de båda
fabrikernas alster. Urvalet af föremål, af hvilka intet blifvit sär-
skildt förfärdigadt för utställningen, skedde i hufvudsak genom
fabrikerna sjelfva. Detta urval var pä sittsättganska rikhaltigt och
mångsidigt, gjordt ur fackmanna-synpunkt, egnadt att belysa
olika tillverknings- och dekorationssätt. Men bristen på större
samlade grupper af likartade föremål gaf det hela en plockig
och osammanhängande karakter. Härtill kommo felaktigheter
i den yttre anordningen, hvilka dock ej ensamt vore att skrifva
pä utställarnes räkning. På den stora besökande allmänheten
utöfvade våra, eljest i Danmark ganska spridda keramiska
arbeten denna gäng ej någon dragningskraft. Fackmännen
deremot egnade den blanka felfria gravyren, det ypperliga
opaka porslinsliknande godset, den fina målningen och förgyll-
ningen, majolikan, Limogesimitationerna, öfverhufvud den för-
träffliga tekniken sitt uppmärksamma och fulla erkännande.
*
* Se u.-insk Tidskrift för konstindustri i8S8, Häft. 5.
En äfven ur konstindustriel synpunkt högeligen beaktans-
värd utställning hade Höganäsbolaget åstadkommit. Hufvud-
massan af dessa dugtiga lertillverkningar faller visserligen ej
inom konstslöjdens område, men här funnos derjemte ett rätt
stort antal prydnadsföremål af olika slag, trädgårdsvaser,
dryckeskannor, leksaker, t. o. m. byster, som visa att fabriken
äfven pä detta område kan få ett stort och som vi skola
hoppas lönande arbetsfält. Materialet är det yppersta, färgen
i det bruna godset mild och behaglig. Vid valet af mönster
torde tillfälligheten ha haft ett stort spelrum. Bäst verkade
dryckeskannorna och vaserna efter gammaltyska motiv, sär-
skildt påminnande om godset frän Raeren.
*
Inom de öfriga ländernas utställning utgjorde de kerami-
ska föremålen ett mycket intressant parti, ehuru de ej före-
kommo i nagra öfverväldigande massor, och ehuru ej synner-
ligen mänga fabriker voro representerade. Hvad man här fick
Porslinet och fajansen på Köpenhamns-
utställningen.
Efter ett föredrag i Slöjdföreningen den 16 Okt. 1888.
Af Gustaf Upmark.
se inom den japanska afdelningen stämde ganska litet öfver-
ens med de beskedliga, tama, blåhvita eller polykroma tillverk-
ningar mot ljus botten, som vi lärt känna från de ostindiska
kompaniernas tid, och som i allmänhet figurera i våra museer
och framför allt på våra konstauktioner. På Köpenhamnsut-
ställningen var det ej ens porslinet som spelade hufvudrollen,
utan den tunga fajansen eller stengodset, med sina undersätsiga,
bisarra former, sina i allmänhet mörka, milda, harmoniska
färger, sin qvicka, lifliga, naturalistiska dekoration.
Inom de europeiska ländernas keramik återfinner man
samma drag som inom den danska, samma två hufvudrihtningar,
likvisst med många mellanliggande förbindelseled. Af dessa
riktningar grundar sig den ena på bekantskapen med den
japanska konsten, den andra utgör en mera direkt fortsättning
af de äldre europeiska traditionerna. Inom den förra äro
grundformerna i allmänhet enkla, konstlösa; cylindern, ägg-
formen, haltklotet återkomma alltjemt, dekorationsmotiven
hemtas direkt frän naturen, från djurens och växternas brokiga
verld, anbringas fritt, osymmetriskt, hufvudvigt lägges på rike-
dom i färgnyanser, pä delikata färgmotsättningar, orneringen
står ofta ljus mot mörk botten; äfven enfärgadt gods
förekommer gerna. Inom den vesterländska riktningen för-
herska de arkitektoniska, rikt profilerade formerna, dekoratio-
nen är symmetrisk, figurer och prydnader afsätta sig i regeln
mörka mot en ljusare hvit, hvitgul botten, och de gamla
mönstren efterbildas och ombildas.
Såsom typiska exempel på lergodstillverkningar af det
förra slaget kan man nämna åtskilliga från Sévres utgångna
fabrikat, med olika slag
af lyster pä ytan eller
med naturalistiska blom-
stermönster, framför allt
Decks s. k. Vase longe-
vité. Hit hörde vidare
Boudins bjert blågröna
gods. Inom den en-
gelska afdelningen före-
träddes riktningen pä
ett originelt sätt af va-
ser och plattor, som
dock pä samma gäng
egde ett omisskänligt
engelskt tycke. Kung-
liga porslinsfabriken i
Berlin hade utstält en
hel räcka af enfärgade
vaser i olika färgnyan-
ser, bland hvilka i syn-
nerhet de djupröda, ef-
terbildningar af det s. k.
sang de boeuf-porslinet,
ådrogo sig uppmärk-
samhet.
De olika fabrikerna
Fig. S. Fas aj"/orslin (Rärs^rand).
hade dock i allmänhet ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Oct 5 17:44:01 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkonslo/0086.html
