Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 1, 1889 - Porslinet och fajansen på Köpenhamnsutställningen. Af Gustaf Upmark - Den tyska nationela konstslöjdutställningen i Mynchen 1888
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTSLÖJD
samt den ena hufvudriktningen till sin specialitet, utan äfven
framstält former och mönster tillhörande den andra. Så vi-
sade Sévres i sin Coupe Trianon en form, som påminde om
renässansens praktskålar, och en ornering, som erinrade om de
bekanta s. k. Henri-deux fajanserna från 1500-talet. I £miL
GD/és praktfulla fajanser med heraldisk ornering såg man
likaledes fria efterbildningar af äldre franskt gods (Moustiers).
Berlin-fabriken uppträdde med en öfvermåttan praktfull roko-
koservis i ljusa färger med rikaste förgyllning. Vårt öga
tyckes dock redan ha så vant sig vid de lugnare, mildare,
mera harmoniska färgstämningarna hos den japanska arten,
att hela denna glittrande prakt af guld och färger och äfven-
tyrliga former verkar oroande, nervretande.
Ännu mer i ögonen fallande var denna påverkan af en
äldre tid inom den italienska afdelningen. De af Can^a^-a/Zi
i Florens — den förnämsta fabriken GmoL var ej represen-
terad — utstälda föremålen utgjordes till större delen af sä
godt som direkta efterbildningar af gamla spanska fajanser
— med metallglänsande ornering — ett fat inköptes för
nationalmuseum — eller af italienska majolikor med figur-
eller grotesk-dekoration. Ett prof på denna senare är en liten
kanna, som inköptes för nationalmuseum. Till och med prof
på brokig skulptur i lergods efter Luca della Robbias mön-
ster förekom. Tekniken i samtliga dessa tillverkningar stod ej
högt. Jemte dessa i ålderdomlig stil hållna pjeser säg man
åtskilliga prof på denna naturalistiska, än komiska, än senti-
mentala figurdekoration, näpna barnungar eller fula gubbar,
som alltid intressera, den stora massan. På ett tem-
ligen stort fat säg man t. ex. i hög relief ett helt koncerte-
rande sällskap af utpräglad komisk karakter. Och öfverallt, sär-
skildt pä de mest extravaganla föremålen, såg man en mängd
instuckna visitkort med namn på den Köpenhamnska börds-
och börsaristokratiens medlemmar, hvilka skyndat att förvärfva
dessa fabrikater för sina atenienner och etagerer.
Den ryska utställningen erbjöd mycket af intresse. Den
kejserliga fabriken rörde sig i allmänhet i de nedärfda itali-
ensk-franska formerna, säkert och elegant, men utan origi-
nalitet. Deremot fick man i Kusnetzoffs utställning se
små porslinsföremäl med en ornering af. äkta rysk håll-
ning, påminnande om de sirliga ornamenten å gamla rysk-
bysantinska manuskriptmålningar. Korniloff prydde sina pors-
linspjeser med ryska folklifsbilder i ett aqvarellartadt maner.
Prof pa bäda dessa arter af porslin inköptes för National-
museum. Af jemförelsevis ännu större intresse voro de föremål
i glaseradt lergods, som utstälts af Stroganoffska slöjdskolan
i Moskva. Godset som sådant är temligen dåligt och illa
brändt, de utstälda kärlen voro också försökspjeser, afsedda
till dekoration, men form och dekorering voro egendomliga
och anslående. Motiven voro dels rent nationella, dels hem-
6. Kanna a^ maJoKÅia (Canta^alli). 7. Kanna /rän Käg-anäs.
tade frän de orientaliska grannfolken i sydost från czarernas
stora rike. I färgdekorationen ingick blått och grått i flere
nyanser, grönt, gult, brunt, i någon mån äfven guld. Mönstren,
utförda i flack relief eller fördjupade medelst gravyr och se-
dermera framhålla i färg, voro till stor del hemtade från den
äldre persiska konsten, Äfven hufvudformerna, skålar, terriner,
fat, flaskor, krukor, kannor utmärkte sig genom sin originalitet.
Några karakteristiska prof inköptes för nationalmusei sam-
lingar.
Den tyska nationela konstslöjdutstdllningen i
Munehen 1888.
■
jn af de mest betydande företeelserna på det konstindustri-
5 ela området under det gångna året har säkerligen utgjorts
af den under sommaren i Munchen anordnade tyska nationela
konstslöjdutställningen. Om denna än icke antog den storartade
utsträckning, som man hade förespått, om än den ruskiga
sommaren reducerat de motsedda talrika besöken, så var dock
denna utställning så betydelsefull såväl genom sitt omfång
som genom sin beskaffenhet, att den med skäl kan betecknas
såsom en milstolpe på den tyska konstslöjdutvecklingens bana.
— Kanske ocksä såsom en vägvisare, öfvande inflytande pä
Tysklands framtida »nationela» konstflit.
Denna utställning var först och främst nationel sä till
vida, att i densamma deltogo icke blott undersåtare tillhörande
det egentliga tyska riket utan äfven konstslöjdidkare frän
Österrike och Schweitz. Man skulle kunna tänka sig, att
detta slägtskap i talspråket äfven skulle ega en viss motsva-
righet i form- och färgspråket, att en gemensamhet i idéer,
vanor och anlag skulle tryckt sin prägel på hvad utställningen
hade att visa — gifvit den ett nationelt slägtdrag. Men man
sökte förgäfves ett sådant, tvärt om syntes en stor förbistring
vara rådande. Man fann en fullständig profkarta pä alla
stilar ända från medeltiden upp till »kejsartiden», från österns
gamla, lifskraftiga former och färger till nya verldens moder-
naste inventioner; det hela visade en liflig bild af vår brokiga,
oroliga tid, der det nationela förlorar sig i det kosmopolitiska,
der det personliga uppslukas af »arbetets fördelning».
Men äfven om man vände blicken frän utställningens
moderna företeelser och sökte den nationela enheten i de prof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
