Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 2, 1889 - Några ord om konstsnickeriet på Köpenhamnsutställningen 1888. Af O. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S y£NSK KONS TSLÖ7D
S. tiU/iäranäe SvcnsÅ:a Siäjä/are/iin^ens uistä/btin^ i Kä/en/tamu /SSS*
S
en grupp hvartill snickeriet hörde var ganska omfångsrik,
i det att den äfven omfattade alla slags andra arbeten
af trä — tunnbinderi, borstbinderi — samt arbeten af horn
och ben — konstsvarfning och paraplyfabrikation ja till och
med korkskärning och korgmakeri.
Vi ämna här endast sysselsätta oss med snickeriet.
Antalet utställare inom hela gruppen utgjorde 250 från
Danmark, 19 från Sverige och 19 från Norge. Orsaken till
denna stora skilnad i utställarnes antal är helt naturlig, dä
både Sverige och Norge ha sin egentliga marknad för trävaror
pä annat håll och Danmark för öfrigt ganska väl kan tillgo-
dose sina behof af förarbetadt trä. Råmaterialet deremot räcker
icke till för landets behof, enär skogen icke upptager mera
än V20 af landets hela ytvidd. Öfverimporten af trä beräk-
nas också till omkring ii mill.? ärligen.
Då emellertid Sverige och Norge voro jemförelsevis så
svagt representerade, var det temligen svårt att göra sig något
fullt exakt omdöme om de tre ländernas inbördes förhållande i
detta afseende. Vi vilja derför här endast framhålla några
allmänna intryck, som vi erfarit under ströftäg inom utställ-
ningen och börja då med möie/snicKriei.
De danska möbelsnickarena intaga en ganska hög stånd-
punkt både i tekniskt och konstnärligt hänseende. Mycket har
man härför att tacka de på detta område verkande arkitek-
terna. Den år 1837 upprättade »Snedkeres Tegneskole»,
hvars framkomst föranleddes af snickaremästaren Lasemus
Kram/), har heller icke varit utan betydelse. Arkitekten
är denna skolas nuvarande ledare och verkar dess-
utom såsom konstnärlig assistent ho.s åtskilliga snickerifirmor
för smakens och konstskicklighetens höjande. Vid en vandring
genom sidogalleriet till venster om stora hufvudskeppet i utstäl-
ningslokalen kunde man på många ställen spåra denne konst-
närs storartade verksamhet. Det kan väl hända att hans stil
förefaller något föråldrad gent emot nyare, käckare alster af
yngre förmågor, men han har dock lyckats få en viss karak-
ter genomförd på allt hvad han åstadkommit.
Af möbler i den stil som danskarne kalla Kristian den
4;des fanns pä utställningen icke mycket, såvida man icke dit
vill räkna åtskilliga mer eller mindre lyckade efterbildningar
* Denna spegel, utförd af fabrikör J. Gustafsson i Stockholm, råkade vid
uppackningen blifva glömd. Då utställningsföremålen sedermera på hösten
skulle packas in, återfans den i ett ganska bedröfligl tillstånd i sin låda.
af tysk renässance, bland hvilka vi särskildt fäste oss vid en
rikt skulpterad soffa med hög rygg, som med sina skarpa
hörn och förkroppningar på lister och fyllningar helt naivt
inbjöd till »hvil i fred», som det med tydliga bokstäfver stod
skuret på den höga, husgafvelformiga ryggen.
Bland öfriga möbler fäste vi uppmärksamhet vid C. B.
ffansens målade renässance-möbel, som var både originel och
smakfull. Mot en grågrön bottenfärg framstod den i relief
skurna orneringen målad i brokiga färger. I synnerhet skåpet
var af en god dekorativ verkan.
Vackra prof på möbler inlagda med sköldpadd och messing
fnnnos utstälda af firman Bönties en^e. Här i Sverige sakna
vi beklagligen någon som kan eller vill arbeta i denna gren
af konstsnickeriet.
Att uppräkna namnen på de förnämsta på utstälningen
representerade snickarefirmor är törhända af föga intresse här,
dock vilja nämna tvänne af dem, som i särdeles hög grad till-
drogo sig jurymännens och allmänhetens uppmärksamhet. In-
redningen — dörrar, panel, tak och parkettgolf — uti det
stora »Kongeveselset» var utförd af snickaremästare F. Oxei-
öerg- på ett sätt, som kanske mer än någonting annat på hela
utställningen tydliggjorde till hvilken hög grad af utveckling
det moderna danska snickeriet nått. Detta i de minsta de-
taljer noggranna arbete var utfördt efter ritning af arkitekt
Af. Borc/i i ren och ädel renässance-stil. Materialet var ljus
ek med inläggningar af mahogny.
I det mindre rummet för den kongl. familjen, som var hållet
i rokoko — hvad målningen beträffar något tungt — funnos
möbler af Severin oc/i Andreas Rensen, bland hvilka ett skap
med bugtiga sidor och framstycken väckte allmän och rättvis
beundran. Smålådorna voro af något slags viol-trä .som vid
utdragningen spred en fin, angenäm vällukt.
Särskild uppmärksamhet tilldrogo sig nagra möbler —
säng, skåp och blomsterbord af Bar. Fräiic/i uti dekorations-
föreningens utställning. De voro utförda af furuträ och fyll-
ningarne dekorerade med figurframställningar i tunna, lätta
lasur-färger af en mycket god verkan. Men man har svart
att förstå hvarför konstnären med en viss ängslighet undvikit
all slags symetri och alla häfdvunna konstruktiva former
för den yttre konturen. Ifall meningen varit att skapa någon
slags ny stil, sä kunna vi endast konstatera att försöket miss-
lyckats.
Hvad de norska möblerna beträffar sa voro de till ut-
förande och form ungefär jemngoda med de flesta danska.
Deremot fanns uti den norska afdelningen en hel del ut-
ställningsskåp eller montrer, som kunna framhallas sasom sär-
deles lyckade. De voro utförda af furu eller gran med bibe-
hållande af träets naturliga färg, endast öfverdragna med fernissa
samt här och der försedda med en medelst färg starkt markerad
fas eller konturlinie. Man kunde tydligen se att konstnären haft
klart för sig meningen med sin uppgift, nemligen att söka på
ett prydligt sätt framhålla den exponerade varan (i detta fall
öl och bränvin pä flaskor) utan att sjelfva montren blef huf-
vudsaken. Nästan alla dessa montrer voro utförda i den ori-
ginela och för trä synnerligen passande stil som framkommit
genom studier af de gamla norska stafkyrkorna sedan medel-
tiden, en stil som är vida skild från de vidunderliga, vridna
fantasi-odjuren, de s. k. drakslingorna och andra osmakligheter,
som man här hemma plägar bjuda ut under det oblyga nam-
net »fornnordisk stil».
Det svenska möbelsnickeriet representerades af åtskilliga
stockholmssnickare uti Svenska siojd/örenin^-ens rum samt af
snickaremästare Biam från Arboga. För det förra har denna
tidskrift redan lemnat redogörelse. Om den senares utställ-
ning är icke mycket att säga. Den bestod af några klumpiga
men för öfrigt oklanderligt utförda möbler i tysk renässance.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
