Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häft. 2, 1889
- Några ord om konstsnickeriet på Köpenhamnsutställningen 1888. Af O. L.
- Sveriges konstslöjd på Kjöbenhavnsutställningen. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTSLÖJD
bland hvilka en soffa med hög rygg, som kunde fällas ner
och begagnas till — biljard. Det är klart att denna snillrika
idé skulle lifligt tilltala publiken i ett land der smaken för
dylika »overraskelser» är starkt utbildad. Pjesen i fräga blef
också såld redan i början af sommaren,
*
Bland alster af den gröfre snickerihandteringen —
nadssnicKriei — funnos uti det danska annexet utmärkta saker
från O. Andersens snickerifabrik. Äfven Kr. Anelersen och
F. Anclersm m. fl. hade utstält vackra och prisvärda arbeten
dörrar, fönter, lister och parkettgolf i flera olika träslag m. m.
Det vill synas, som om denna industri i Köpenhamn vore
vida mera utvecklad än jemförelsevis i Stockholm. Då vi
endast kunna räkna 3 snickerifabriker af någon betydenhet
finnes i Köpenhamn ända till 9. Att trävaror till byggnader
användes i större utsträckning än här hemma framgår bland
annat deraf, att alla trappor i Köpenhamn fortfarande göras
af trä.
Till denna grupp af snickeriarbetet hörde äfven de här och
der i parken kringströdda mindre utställningsbyggnaderna.
Bland dessa ådrog sig den norska villa af J. Dig-re i Trond-
hjem stor uppmärksamhet för vackra och originela detaljer,
ett utmärkt material och stor noggranhet uti arbetet. Såsom
motsvarighet mot denna hade Fkiticiiiska i
Stockholm utstält en villa som — från början icke bestämd
för utställningen — dock utgjorde ett vackert prof på prak-
tisk träbyggnadskonst.
Den blef såld till drottningen af Danmark och är flyttad
till nagot af de danska lustslotten. Det speciela med denna
villa var, att alla dess smådelar såsom väggfack, takstolar etc.
passade tillsammans huru som helst utan att vara numererade
eller märkta och kunde alltså af de mest oerfarne arbetare
söndertagas och hopsättas.
Angående de öfriga ländernas snickeriutställningar kunna
vi här icke yttra oss, då de icke voro färdiga när dessa an-
teckningar nedskrefvos. 0. L.
Sveriges konstslöjd på Kjöbenhavnsutställningen.
IV.
»
iextilindustrien
* var det område, inom hvilket Sverige
med största heder kunde bestå täflan med grannländerna.
Af Sveriges 23 utställare eröfrade ej mindre än 20 eller 86,8
procent pris (deraf 11 silfvermedalj, 3 bronsmedalj och 6
diplom) af de norska utställarne fingo 60 procent pris och af
de danske blott 31,1 procent. Härvid bör dock icke förglöm-
mas, att mänga af de danska utställarne (= utställarinnorna)
pä detta område mera lockats till deltagande af frikorten till
expositionens än af hoppet att eröfra ett pris, således ej
haft för afsigt att deltaga i täflingen.
* Ordet textil kommer från latinet (textum väfnad), samt betyder något
flätadt, väfdt, virkadt o. s. v.
Inom storindustrien representerades vi pä ett hedersamt
sätt af Drags aktiebolag, Norrköping: kläden — Mölnlycke
manufakturaktiebolag: Göteborg: bomulls- och halfylletyger,
Rydboholms aktiebolag; bomullstyger o. s. v. under det att
den textila konsten företräddes af hufvudsakligast trenne
institutioner, nemligen Föreningen Handarbetets Vänner i
Stockholm, firman Kulle i Lund och Kulturhistoriska före-
ningen likaledes i Lund.
Den förstnämda föreningen, som redan egt bestånd i 15
är och sålunda kan sägas »trampat ut barnskorna» m. a. o.
öfvervunnit ett gryende företags mänga svårigheter, visade
ock i sina arbeten stor mogenhet och klarhet: en lycklig
samverkan mellan »vilja» och »kunna». Föreningen odlade
i begynnelsen af sin tillvaro nästan uteslutande de in-
hemska arbetsmetoderna och dekorationsmotiven, bland hvilka
senare den s. k. »fornnordiska»(?) drakslingan (»drakstrilen»)
spelade en framstående roll i striden mot den dä för-
herskande naturalismens (»naturstilens») ogräs, hvilket man
nu lyckats till större delen utränsa ur vära svenska handar-
arbetsmönster; och förtjensteii häraf tillkommer i första rum-
met »Handarbetets vänner». Detta reformationsarbete sär-
skildt inom konstsömnaden har kanske aldrig framstått i en
klarare dager än på utställningen i Kjöbenhavn. Här fick
man dels en klar öfverblick öfver hvad äfven vi hafva varit,
i Levin & C:o intressanta historiska utställning af konstbro-
derier ända från början af 40-talet — tälamodspröfvande perl-
broderier, ögonförstörande korstyngssömnader, opraktiska arbe-
ten af sniljer o. s. v. — dels ock blef man i tillfälle att se hvart-
hän en ensidig naturalism kan leda i fru Ida Hansens med
villande natursanning utförda broderier i »dekorationsföre-
ningen» eller Mathilda Sasses och Maria Jörgensens m. fls.
»naalmalerier», som närmade sig »natursanningen» i så hög
grad, att de såsom örotiener betraktade blefvo naturvidriga
— Här var ej längre frågan om fextFa arbeten; man efter-
sträfvade att framställa konstverk af högre art och lyckades
att åstadkomma konststycken, som emellertid i tekniskt af-
seende ofta nådde den största fulländning och i öfrigt vittnade
om en fin och utbildad naturiakttagelseförmåga, hvilken inom
det verkliga måleriet skulle kunna göra sig fullt gällande och
vinna ett mera berättigadt erkännande.
Förenm^^e» /DnäarKiefs vänner har ock i sin utöfning odlat
ett slags naturalism nemligen materialets och teknikens, och stödd
af denna, har man arbetat inom de olika stilarterna af vin-
nande desamma just det, som kan lämpa sig för oss — förvår
tid, våra behof, värt skaplynne ■— Det namn, som alltid gått i
spetsen då föreningen konstnärliga verksamhet varit på tal är
fru //anna Win^es, och man fann äfven i Kjöbenhavn fram-
stående arbeten utförda efter denna konstnärinnas kompositio-
ner. Vi hafva redan omnämnt den ypperliga portieren i ro-
mansk stil och applikationsarbete uti Svenska slöjdföreningens
rum, lika som en der befintlig flossamatta. Det största och
dyrbaraste broderiarbete, som sedan länge blifvit utfördt i
Sverige, är helt säkert det praktfulla antipendium, som af en
församlingsmedlem skänts till Tyska kyrkan i Stockholm.
Till detta arbete har fru Winge utfört kompositionen och i
Kjöbenhavn fans en del deraf i kopia visande en präktig
färgverkan och utmärkt teknik. Det har blifvit anmärkt att
detta kyrkliga arbete i sin helhet saknat tillräcklig monumen-
talitet samt den detaljernas sammanhällighet, som är nödvändig
för en god totalverkan, icke minst med omgifningen på plat-
sen. Vi tro också att lösningen af uppgiften i dessa afseen-
den utfallit lyckligare, om arbetet utförts med ledning af de
gamla goda broderier, som finnas i Tyska kyrkans ego och
hvilka innehålla en verklig skatt af motiv; De gamla tradi-
tionerna hade då också upplifvats och — bevarats. Nu tyckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Oct 5 17:44:01 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkonslo/0107.html
