Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 2, 1889 - Sveriges konstslöjd på Kjöbenhavnsutställningen. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJ7ENSK Ji:OJVSTSLÖ^D
Fi£-. //. Pie^fäcie, va/naä a/ Anna A^irec^isfin, Lnnä.
{Å’u^/j/r/tisi0ris^ /arenin^, Lnnä).
man har börjat bearbeta dem t. ex. genom att upptaga »hede-
bosyningen» och fru Thora Wahl i Kjöbenhavn visade
goda moderna schattersömnadsarbeten, der de gamla förebil-
derna noga följts t. o. m. vid årtalets utsättande. — Af mera
»kosmopolitisk» art voro de vackra kompositionerna från firman
E. Konstantin Hansen & Bindesböll samt från den med rätta
ansedda Tegneskolen for Kvinder i Kjöbenhavn. Dock synes os.s
danska textilkonsten vara i behof af det stöd, som kan lemna.s
af en förening af samma art som Handarbetets vänner hos
oss. Uti Finland har en dylik förening Fé/isia /iau^arieMs
vänner tagit den der sedan ålder existerande textila hem-
slöjden om hand och de arbeten, som exponerade i Kjöben-
havn tycktes visa, att föreningen med framgång arbetar mot
sitt föresatta mål.
Vi halva redan nämnt, att den gamla traditionen varit
en af orsakerna till textilslöjdens uppblomstring här i landet;
men ensamt denna hade föga kunna uträtta synnerligast som
den dels var döende dels stadd på afvägar dä rörelsen började
Man måste sålunda underkasta såväl de gamla arbetsmetoderna
som mönstren ett grundligt studium, liksom man ock måste
göra sig noga förtrogen med andra länders och andra tiders
alstring pä det text la området. Man har således kommit till
det lyckade resultatet med stöd af sedan ålder befintliga anlag
och färdigheter hos vårt folk samt med ledning af grundliga
studier såväl praktiska som estetiska. Och vår öfvertygelse är,
att vi äfven pä andra områden af vår industri exempelvis vårt
konstsmide — vår lergodsfabrikation — ja äfven inom vår
träindustri och guldsmedskonst skulle kunna åstadkomma en
liknande uppblomstring, om vi blott ville rycka oss upp ur vår
ofosterländska tröghet och på allvar gripa oss an med saken.
Vi kunna ej sluta vära betraktelser öfver den svenska
konstslöjden pä Kjöbenhavnsutställningen, utan att nämna några
ord om det läroverk, som i Sverige går i spetsen för den
konstindustriela utbildningen eller den Tekniska skaian i Sioek-
ko/m, hvilken på utställningen var pä ett ganska hedrande
sätt representerad. Denna skola prålade visserligen ej med
en mangd paradritningar särskildt anlagda pä en god exposi-
tionseffekt, såsom särskildt några af de stora ländernas
exempelvis Rysslands och Italiens, likartade läroanstalter, hvilkä
visade arbeten som näppeligen kunde få namn af elevarbeten.
Tekniska skolan i Stockholm (liksom de öfriga nordiska läro-
verken) visade sig helt enkelt i hvardagsdrägt och vi tro oss
veta att intet enda arbete, med undantag af några förklarande
skyltar, tillkommit med tanken fäst särskildt på expositionen.
Vi vilja emellertid icke här inlåta oss på någon beskrifning
eller kritik af de utstälda kurserna, som i koncentrerad form
visade studiernas fortgång inom de olika läroämnena, utan
i stället tillse i hvad män denna läroanstalt förmått att frukt-
bringande inverka på vår konstslöjd, sådan som den var re-
presenterad i Kjöbenhavn.
Vi vända oss då först till »svenska slöjdpaviljongen» så-
som Slöjdföreningens rum också kallades. Denna kolTektivut-
ställning hade i första handen intendenten G, Upmarks energi att
tacka tör sin tillkomst och kan härvid påpekas, att hr U. tillika
är styrelseledamot och öfverlärare vid tekniska skolan. Arki-
tekten O. Lindberg som utarbetat ritningar till rummets de-
korering och möblering, är äfven anstäld såsom öfverlärare
vid skolan, och en stor del af de prydnadstöremäl af metall,
glas, porslin, m. m., som voro att se i detta rum, hade utförts
efter mönster, komponerade dels inom skolans högre konst-
industriafdelning, dels af fran läroverket utgångna elever. Detta
var ock förhållandet med flera af de textila arbetena såväl i
slojdpaviljongen som i Föreningen handarbetets vänners ut-
ställning. Gä vi sedan till de enskilde utställarne, skola vi
här spåra skolans verksamhet ettdera direkt eller genom f. d.
lärjungar eller genom dess lärare, såväl i ståletsaren Beskows
alster, som i Beck & Sons praktband i lädermosaik och pla-
stik, uti Santesson-s tennfabrikat och W. Wiklunds cuivre-
poliarbeten, till hvilka senare ofta nog såväl ritningar som
modeller utförts vid den Högre konstindustriela skolan. Har
denna skolafdelning öfvat inflytande vid föremålens komposi-
tion, sä har utan tvifvel Tekniska afton- och söndagsskolan
icke varit af mindre betydelse, dä det gällt sjelfva utförandet,
enär helt säkert den största delen af de arbetare, som med-
verkat vid utställningsföremålens förfärdigande, under längre
eller kortare tid åtnjutit undervisning inom denna afdelning af
Tekniska skolan i Stockholm.
Af frukten känner man trädet heter det; och det är ej
af undervisningssystemets sinrika grenbyggnad, ej af dess lum-
miga krona eller prålande blommor som man bör döma ett
läroverk, utan af de frukter som det bringar, dessas mog-
nad och friskhet, dessas förmåga att gagna och vederqvicka.
/2. Piossniaf/a aj" (Pir/nan Ktti/e, Ln/iti).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
