Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 2, 1889 - Svenska slöjdföreningen - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 l^£NSK KONS TSL
Svenska slöjdföreningen
har under året haft fyra särdeles talrikt besökta sammanträden.
Vid sammankomsten d. 15 januari lemnade först arkitekten
H. Hörlin en kortare redogörelse för den till Nordiska museet
af en okänd mecenat skänkta kopian af ett nordfrisiskt rum,
af hvars inredning några möbler för aftonen voro utstälda.
Dessa möbler visa en särdeles vacker och originell ornamentik
och äro en högst värdefull acqvisition för vart land och
Nordiska museet.
Professor L. Dietrichson höll härefter ett synnerligen in-
tressant föredrag
/räsmäerierna /å äe norska slaf^yr^^rna.
Sedan talaren framhållit de oerhörda svårigheter som forskaren har att
öfvervinna vid studiet af Norges äldsta konsthistoria, öfvergick han till en ut-
redning af den äldsta ornamentiken, en blandning af motiv med reminisce^nser
från en ursprunglig, hednisk form och romansk stil. Denna ornamentik, sadan
den t. ex. uppenbarar sig i Urnäs kyrka, ansag talaren kunna dateras fran
slutet af looo-talet.
Först omkring 1180, i en tid då de väldiga makterna: folkets sjelfstan-
dighetsbehof och kyrkans herskarebegär, brottades mot hvar andra, torde staf-
kyrkornas ornamentik med anglosachsiska och normandiska motiv ha utvecklats
till en typisk sådan. Och sedan stilen väl blifvit stadgad utbredde den sig
hastigt öfver hela Norge. Omkring 1220 komma som ett nytt element de
s, k. Sigurdfafnesbanesrelieferna in i ornamentiken och man vet att ar 1242
figuralornamentiken är fullständigt utvecklad. Men vid denna tid inbryter go-
tiken, som redan blifvit känd i Norge genom stenornamentiken, och denna stil
inverkar äfven pä träsnideriet i stafkyrkorna. Omkring 1270 börjar förfallet
och det går med fart. Talaren, som under hela tiden illustrerat sitt föredrag
dels med föremål frän Nordiska museet, dels med afbildningar, förevisade ett
prof frän denna förfallets tid, en bit af en portal från Tudals kyrka, återupp-
byggd 1370. Sedermera synes visserligen en kort uppblomstring ha inträffat,
men det var dock slut med denna betydande konst, som var för Norge så egen.
Ordföranden tackade efter föredragets slut den värderade
föreläsaren och tilläde att föreningen skattade sig lycklig att
ännu en gång se honom i Sverige och i sin krets.
Vid föreningens sammanträde den 5 februari höll arki-
tekten Fr. Lilljekvist ett föredrag om äldre och nyare
£-lasmålm72£-s^ansl, illustreradt af åtskilliga glasmålningar och
planscher.
Efter en kort historik öfver glasmåleriets utveckling, hvarunder tal. be-
tecknade det äldre monumentala under ii- å 1200-talen existerande såsom det
mest ursprungliga och för den på senare tiden uppblomstrande imitationen mest
beaktansvärda i motsats till 1400-talets urartade glasmåleri, till hvars motiv
man numera vände sig, Öfvergick han till en ganska detaljerad beskrifning af
tekniken. De här i Stockholms kyrkor, särskildt i Klara och Tyska kyrkan,
befintliga glasmålningarna anfördes af tal. såsom exempel på den degeneration
af det monumentala glasmåleriet hvilken uppstått genom efterbildning af nämda
urartade glasmålningskonst, hufvudsakligen på grund deraf att man deri lade
mera an på att å fönstret framställa en tafla än att foga sig efter arkitektoniska
kraf. Tal. slutade med uttalande af den förhoppning att den nu uppblom-
strande inhemska glasmålningskonsten måtte snart nå en sådan fulländning, att
vi ej blefve öfverflyglade af tyska fabrikat.
Sammanträdet (/en wars upptogs hufvudsakligast af
intendenten G. Upmarks särdeles intressanta föredrag: Om
moe/ern de&oraiiv vä^^må/mn^^, i hvilket han redogjorde för
de olika slagen af målning som användas vid dekorering af
större och mindre väggytor o. s. v.
Främst bland dem står frescomålning, som, der den lyckas, utmärker sig
för mycken hållbarhet och stor färgkraft. Frescomålningen har rätt gamla
anor; å byggnader från Italiens äldre renässans finnas utmärkta prof deraf.
land det bästa i den vägen vi ha i Sverige äro målningarna i Upsala dom-
kyrka. Här i Stockholm har man på senare åren börjat använda sådan mål-
ning å flera privata hus, bland hvilka talaren nämde ett å Fleminggatan, ett å
Engelbrektsgatan, Humlegårdsgatan nr 8, Styrmansgatan nr 7 samt förstugan
till nr 24 Fredsgatan.
Vidare nämdes half-fresco, som mycket begagnats här i Sverge, i syn-
nerhet i medeltidskyrkorna, och, ehuru dessa stundom blifvit illa åtgångna,
trotsat ärhnndraden. Prof på sådan målning kan man närmast se i Solna
kyrkas vapenhus- 00
Vattenglasmålning är jemförelsevis ny; den började anvandas pa 1^40
talet. Ännu senare är Casein-målning, som ganska mycke^t användes i Tysk
land och af många anses såsom den yppersta dekorativa målning, af god färg
verkan och hållbarhet. Åter ett annat slag är vaxmålning, hvarmed här i Sverge
redan den framstående konstnären A. Roslin hade gjort försök. Den är använd
bland annat i Lunds domkyrka, i universitetshuset i Upsala m. fl. ^Af oljemål-
ning pä mur finnas goda prof i Roeskildes domkyrka af danske malaren Mar-
strand. Oljemålning på duk som sedan limmas på väggen är en annan art
dekorativ målning, som här användts af Winge och Werner, t. ex. i Bolin-
derska huset. Sist nämdes limfärgsmålning, som betecknades såsom den hvilken
vore minst att rekommendera.
Tisdagen den i6 april höll föreningen sitt årsmöte. Först
föredrogs af sekreteraren årsberättelsen, i hvilken bland annat
framhålles att föreningens verksamhet under det förra aret
varit särdeles liflig och framgångsrik i höjandet af konstslöjd-
skickligheten i vårt land och utbredandet af kännedomen om
den samma äfven till utlandet genom föreningens lyckliga
uppträdande vid Köpenhamnsutställningen.
Af den derpä föredragna revisionsberättelsen framgår att behållningen af
^assa från 1887 uppgick till 2,515 kr, 5^ öre, inkomsterna
till 21,802 kr. 6 öre och utgifterna till 22,927 kr. 12 öre, hvadan behållningen
till 1889 utgör 1,390 kr. 52 öre. /!/fiiremngem att/ziänna /mä förefans en
behållning från 1887 af 33,281 kr. 14 öre, inkomsterna utgjorde 1,743 kr.
79 öre och utgifterna 398 kr. 50 öre, hvadan behållningen till 1889 är 34,626
kr. 43 öre. Jb/iitens behållning frän 1887 utgjorde 18,040 kr.
34 öre, inkomsterna 988 kr. 6 öre och utgifterna 800 kr., hvadan behållningen
till 1889 är 18,228 kr. 40 öre. //ajnetmanns^a Je/iäen visade en behållning
från 1887 å 11,407 kr. 34 öre, inkomsterna utgjorde 462 kr. 36 öre och ut-
gifterna 500 kr., hvadan behållningen till 1889 uppgick till 11,369 kr. 70 öre.
Ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Vid härpå företagna val återvaldes till ordförande uni-
versitetskanslern P. V. Ehrenheim och till vice ordförande
major J. A. G. Björkman. De förutvarande styrelseledamö-
terna juveleraren A. Ambrosius, intendenten G. Upmark och
fabrikören W. Wiklund samt styrelsesuppleanterna frih. E.
Cederström och fabrikören G. Boéthius återvaldes. Till revi-
sorer utsägos kanslisekreteraren S. Nordström, grefve O.
Frölich och dekorationsmälaren S. Rubenson samt till deras
suppleanter grosshandlaren H. Friedländer, amanuensen C.
A. Ossbahr och löjtnanten C. E. Arfvedson.
Föreningens sekreterare hr L. Looström höll derpä ett
synnerligen intressant föredrag: Om /ransia statens ^onst-
s/öjii/aåriker, hufvudsakligen refererande H. Havards och M.
Vachaus nyligen utkomna, utmärkta arbete: »Les manufac-
tures nationales; Les Gobelins, la Savonnerie, Sévres, Beau-
vais.» Talaren uppehöll sig särskildt vid Sévres och Les
Gobelins samt pointerade i synnerhet det förhållandet i dessa
verldsberyktade fabrikers nuvarande organisation, att de äro
förenade med undervisningsanstalter, der en fullt konstnärlig
utbildning meddelas eleverna på samma gång en högt upp-
drifven skicklighet i tekniken der förvärfvas, en omständighet
som är af största betydelse för utvecklingen af den nationella
keramik- och textilfabrikationen och af den allmänna smaken.
Ett aktuelt moment i föredraget var omnämnandet af den
nyligen aflidne kemisten Chevreuls stora betydelse för Gobe-
linfabriken, der han under största delen af sin långa lefnad
verkat som lärare och laborator.
Vid sammankomsten voro utstälda en del af arkitekten
Aug. Lindegren ritade, särdeles praktfulla föremål i jernsmide,
utförda äf konstsmeden Johannes Petterson, samt några af
landsortssnickare förfärdigade skåp, vittnande i allmänhet om
betydlig yrkesskicklighet.
Notiser.
Handarbetets vänners utställning af äldre textilarbe-
ten. Att uppsamla och förvara gångna tiders och skilda länders
mönstergilla textilalster är ett af Föreningen Handarbetets vän-
ners verksamhetsområden. Detta samlande började redan i och
med föreningens första framträdande och det var med ledning
af dessa gamla mönster som föreningen utförde sina första ar-
beten, och samlingen som sedan fortfarande tillökats har städse
utgjort en rik källa, hvarur föreningen icke blott hemtat sina or-
namentala motiv utan äfven mänga teknikens hemligheter. Bri-
stande utrymme har dock tvingat föreningen att »skrinlägga»
större delen af sina dyrbarheter, som sålunda för allmänheten
blifvit en förborgad skatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
