Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 2, Årg. 3 (1891) - Den Gustavianska utställningen i Stockholm 1891 af G. Upmark - Våra planscher: Från Gustavianska utställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S P^ENSÅ’ KONS TSL Ö77)
15
blomsterbuketter ett förnämt och präktigt intryck. Ett ypper-
ligt arbete är den i Stockholm af den franske guldsmeden
Nal/ard för kon. Gustaf III utförda terrinen med sina fritt mo-
dellerade genier och bladkransar samt den lilla reliefen »Gustaf
III som krossar tvedrägtens hydra».
Ännu märkligare ur formsynpunkt äro de mänga före-
målen i oädla metaller, särskildt i förgyld messing, guldbrons,
detta under den ifrågavarande perioden så omtyckta material..
Flertalet är här af franskt ursprung, men äfven svenska arbe-
ten förekomma i stort antal, till en del utförda af den duglige
och framstående Stockholmsciselören Tiung-. Vi fästa uppmärk-
samheten vid de tvä präktiga brandbockarna (chenets) från
Stockholms slott, som erhållit sin plats framför den lilla kami-
nen i »hertiginnans kabinett», de älskvärdaste prof på Style
Louis XVI, utförda i Paris och antagligen af den berömde cise-
lören Gcwt/iiére. Fig. 2. I deras närhet finna vi ett präktigt ur,
som enligt påskrift en gäng tillhört den olyckliga drottning
Marie Antoinette. Ett annat ur har gestaltat sig till ett hög-
stämdt lofqväde öfver kon. Gustaf III. Öfver sjelfva urtaflan
höjer sig en pyramid med medaljongbilder af de tre förste
Gustaverna. Till v. reser sig frän sockeln en qvinlig gestalt,
Svea, som för en ung gosse, kronprinsen Gustaf Adolf, visar
faderns bild, hvilken genier bekransa. Till h. hvilar bland
troféer det svenska lejonet med riksvapnet. Den ståtliga pje-
sen, som vanligen har sin plats ä Drottningholm, är sannolikt
ett arbete af blandadt franskt-svenskt ursprung. Särskildt
tyckes sockelpartiet antyda en medverkan af den ofvan-
nämnde Rung. Frän honom härstammar med visshet ett
annat ur med en byst af konung Gustaf III, något ma-
gert i kompositionen, men med eleganta detaljer; likaså
atskilliga präktiga kandelabrar och ljusstakar i brons
eller förgyld messing samt en del små byster pä mar-
morsocklar. A en af dessa, en dubbelbyst med ett
kyssande par, finna vi signaturen Bland öfrige
till denna grupp hörande föremål är det i synnerhet
ljusarmarna (appliques), som äro förtjenta äf uppmärk-
samhet på grund af sitt ypperliga arbete och de gra-
tiösa och omvexlande formerna. De flesta och bästa
torde här vara af franskt ursprung. Äfven här utgöra
bandöglor och bladfestoner det mest omtyckta pryd-
nadsmotivet. — Hade utrymmet medgifvit att vid ut-
stallningen egna htet större uppmärksamhet åt föremål ur sam-
haUets mera borgerliga kretsar — hvilket i och för sig nog
vant bade önskligt och lärorikt - så hade till denna hufvud
grupp kunnat sluta sig en samling rätt intressanta typer af
tennforemal, fat, tallrikar, kannor, terriner, men framför allt
ljusstakar. Sadana äro dock lätt tillgängliga i våra museer.
I jemtörelse med möblerna och metallindustriens alster,
voro de kerarniska föremålen liksom glasen af ringare betyden-
het. Utställningen hade dock att uppvisa en samling typer
fran alla dessa områden; särskildt förtjena de för den antik-
beundrande perioden så karakteristiska wedgwoodföremälen i
färgadt fint stengods, vaser, rökelsekar, ljusstakar, m. m. att
studeras. En liten kikare i detta subtila material, som tillhört
prinsessan Sofia Albertina, var med sin reliefkomposition i
hvitt pä ljusblå botten ett under af sirlighet och fulländning.
Bränvinsflaskan med »Gustafs namn i guld» saknades ej
liksom ej heller prof på andra för den svenska nektarn under
kronobränneriernas och Bellmansfigurernas tid afsedda glas.
Anrnärkningsvärd är den vackra uppsättningen af pokaler med
den i Stockholm bosatte omkring ar 1780 aflidne Hamburger-
köpmannen C. H. Pforthus’ namnchiffer i slipning och guld.
dess
Utställningen anordnades af Svenska slöjdföreningen genom
andra eller konstslöjdutskott med biträde från National-
museum. Prins Eugen var ordförande i utställnings-
komitén, dess sekreterare amanuensen d:r L. Looström.
För organisationen i öfrigt liksom för enskilda föremal
hänvisas till den af L. Looström och G. Upmark utgifna
»Vägledning i den Gustavianska utställningen». Ett stort
antal interiörer äro i fotografi återgifna af C. F. Lind-
berg; om utställningens karakter gifva äfven de afbild-
ningar, som åtfölja denna uppsats, en föreställning. Dä
det denna gång gjorda försöket lyckats så väl, jemväl
ur ekonomisk synpunkt, är det att hoppas, att det en
annan gång må kunna förnyas, och dä omfatta en tidi-
gare stilperiod, t. ex. rokoko-konsten, af hvilken värt land
ännu bevarar talrika och dyrbara prof.
Våra Planscher.
Från Gustavianska Utställningen.
Pl. I. I det s. k. Hagakabinettet är möblemanget till stor
del frän konungens paviljong på Haga, som Gustaf III lät upp-
bygga år 1786 efter ritning af prof. Tempelman. Inredningen
skedde till stor del efter konungens egna föreskrifter. Den stora
soffan och stolarna äro från den s. k. Masreliezska salongen
derstädes. De äro klädda med ytterst dyrbar silfverbrokad, inväfd
med guld och silke i små blomstermönster. Bordet å fondväggen
likaledes från Haga. Uret och kandelabrarna derpå äro franska ar-
beten; urmakarens namn är; j?. Peiii/’Amé ä Amsterdam. (Gref-
vinnan Clara Bonde. Nuvarande egare.) Sekretären till h. är sign.:
GciPie^ /iverson och tvifvelsutan utförd för konung Gustaf III.
Den är prydd å framsidan med Holstein-Gottorpska husets kungl.
vapen, samt i öfrigt med vetenskapens och konstens emblem i
rika inläggningar. De förgylda bronsbeslagen — vasavapnet,
serafimerstjernan m. m. — synnerligt fint ciselerade. (H. M. Ko-
nungen, Drottningholm.) Uret derpå med Gustaf III:s bröstbild
är ett arbete af Rung. (Professorskan Scholander.) Stakarna äro
från Haga och tillhöra de många arbeten derstädes, som till sti-
len närma sig kejsartiden. Det lilla skrifbordet till h. är sanno-
likt utfördt af kungl. hofschatullmakaren Georg Haupt, den gu-
stavianska tidens främste konstsnickare (H. K. H. Prins Eugen).
Derpå en bronsgrupp: Venus bannande Amor; på densammas
fotställ en liten medaljong sannolikt af Sévresporslin efter Wedg-
woodmönster, framställande Porsena (Grefvinnan Julie Trolle Bonde,
f. Baner). Stakarna med de små hundarna uppgifvas vara af
Fogelbergs första arbete under den tid, han som lärgosse var
anstäld i Rungs atelier (Fru Scholander). Vaserna på bordet till
V. äro af Wedgwood fattadt i guldbrons (Assessor D. v. Heijne).
Skärmen i hörnet med ett broderi i silke från Kina slott. Kro-
nan i taket tillhör konsth. Mattson.
Pl. 2. »Hertiginnans kabinett.» Soffan är klädd med ki-
nesiskt flor, hvarom en vidfäst sedel lemnar följande upplysning:
»Med Ost-Indiska Compagniets skepp Finland är ankommit ifrån
Canton för Hennes Kongl. May:ts höga behof et Stycke måladt
Flor hållande 2 6| Alnar. Götheborg, den 19 Juli Är 1774».
(Drottningholm.) I bordet framför soffan är infattad en skifva af
Rörstrands fajans, hvarå en utsigt af Karlberg. Derpå en glas-
pokal med Lovisa Ulrikas krönta namnchiffer samt en kaffeser-
vis (téte-ä-téte) af porslin, tillverkad vid den kejserl. ryska fabri-
ken i S:t Petersburg. Den är en gåfva af kejsarinnan Katarina
II till Gustaf IV Adolf, hvars namnchiffer ses å föremålen. (Drott-
ningholm.) Öfverdragen å stolarna äro af måladt kinesiskt siden.
(Kina.) Stolen framför den lilla skärmen i hörnet är af synner-
ligt smakfull form (H. K. H. Prins Eugen). I ryggstycket en
gobelin. På densamma ligger en hofdrägt (universitetskanslern
v. Ehrenheim) samt en luta (prof. J. Kronberg). Byrån till v. i
ovanligt mönster (Nord. Museum). Uret derpå svenskt arbete
(Grossh. A. Brinck). Den lilla Byrån på fondväggen, till v. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
