Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3—4, Årg. 3 (1891) - Om möbelindustrien vid utställningen i Göteborg 1891, af Hans Hedlund - Imitation inom konstslöjden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSA NONSTSLO7D
och skuren af H. Ner/i/i. Alla dessa prof på möbelarbete,
utvalda som de naturligtvis voro, gåfvo intryck af utvecklad konst-
industriel bildning och delvis rent af virtuosmessigt utförande.
I sammanhang med Dekoratiosföreningen må äfven nämnas ett
litet väggskåp, utfördt i ek af JVli/éit i Stockholm efter
//äfli/is ritning. Den sednare är återgifven i denna tidskrifts
innevarande årg. häft. i. Skåpet, efter motiv af ett väggskåp i
Roma kyrka på Gotland, är ett talande bevis på hvad vi i in-
ledningen nämnde, att ett återgrepp i vår inhemska konstslöjd
från äldre dagar är det bästa medlet för ingjutande af nytt lif
i former, som eljes hota att dränkas j alldaglighetens och intresse-
löshetens stillvatten. Den sunda, trädets naturliga egenskaper
och kraf motsvarande konstruktionen, den omvexlande konturen,
den lugna, orneringen hnfvudsakligen i starkt nedsatt gravyr
samt de rika, dekorativa, men dock för bestämda ändamål af-
sedda järnbeslagen göra detta skåp till ett af utställningens bästa
arbeten, som väl kunna förtjena stå i någon mönstersamling till
prof pä sund tillämpning af svensk medeltidskonst.
En genre, som på utställningen var öfverraskande rikt före-
trädd, och som vi hoppas må bryta sig väg, är den »Svenska
allmogerenässansen», ett återtagande af motiv från de två eller
tre närmast förflutna århundradena, af hvars arbete på detta om-
råde traditionen ännu lefver kvar i vår allmoges, särskildt den
sydsvenska, kistor, skåp och altarprydnader, dels målade, dels
skurna och målade. Den främste företrädaren för denna riktning
var löjtnant W. Bäc/i/i/i, Stockholiii, som i samarbete med Hand-
arbetets vänner utställt ett litet rum, en stuginteriör lagom stor
att ställas in som särskild afdelning i ett större vanligt bonings-
rum, med slät träpanel, bjälktak och väfda bonader på väggarne.
Möblerna, ett hörnskåp, ett klockfoder och en puff samt bord,
taburetter och en liten vägghylla, verkade , att börja med för
den vid starka färger ej vande något grellt, i synnerhet de tre
förstnämnda med sina lifliga djupgröna botten, ljusgröna blad-
verk, cinoberröda listverk och brokiga blommor, allt på låg
skulptur. Puffen stod mjukare med sina förutnämnda, med något
nedstämda toner samt grå järnbeslag. Öfvanför puffen var på
väggen fästad en mindre hylla med rundbågsgalleri. Blå och
hvita väggbonader, färgrika bänkadynor och soffryggstycken,
bordduk i Delsbosöm m. m. fullbordade den tilltalande bilden
af en ur någonting fullt svenskt utsprungen rumdekoration.
Ehuru de utställda föremålen ännu så länge syntes oss ge ett
visst intryck af sökande och ännu vidlåddes af något rått och
skrikande i form och färg, tro vi dock fullt och fast, att hr Bäck-
lin slagit in på en väg, på hvilken mycket är att göra, och
där något för vårt land kännetecknande kan utveckla sig. Med
något i denna väg borde Sverige bl. a. vara företrädt på Chikago-
utställningen.
Arbeten af samma art som nyss omtalats, ha utställts af
Gitsia/’ Hedemora, (en förträffligt komponerad pufl) frök-
narna rV. & S. Sa/eniies, Eskilstuna med bl. a. en skänk, hvars
dekoration i alhnogemålning och träbränning var af stor effekt
(öfverstycket mindre lyckadt).
Till denna grupp dock ej ledande sitt ursprung från samma
håll, torde böra räknas fru Jl/afia ScAoiander-Z/eMind^s i Dekora-
tionsföreningens rum utställda, målade panel efter kartonger af
prof. Scholander. Dekorationen, utförd på ljust trä i gobelin-
färger med användande af skrapning för ljusare delar, påminner
lyckligt om träinläggning i färgade träslag, utan att dock imitera
sådant.
Att den s. k. »fornnordiska» stilen oeh karfsnittet skulle
vara starkt företrädda på utställningen, var att vänta. Den för-
nämsta bäraren af denna riktning, fröken Se/ma Gjöde/, hade i
sitt präktigt inredda rum en mängd mästadels mindre arbeten i
denna väg, i allmänhet utförda med den henne och hennes skola
utmärkande skärpan och säkerheten i skärningen. Någon egentlig
konstnärlig utveckling af denna ornamentik är väl ej att hoppas
på och har ej häller gifvit sig till känna vid denna utställning.
Genren kommer dock sannolikt att lefva på grund af de från
den lättlärda tekniken framgående, hastiga resultaten. Detta
slag af träskärning, isynnerhet karfsnittet, är ock den af ut-
ställande privatlärare och amatörer snart sagdt uteslutande an-
vända. Goda saker ha sålunda, utom af fröken Gjöbel, utställts
af Lotfe/i £A/unZ, Zkfaria AZoni/ian, jVina Geijer, A»äréen,
Gttsia/ U£a Gewa/i m. fl. Önskligt vore dock, att det
af vida mer utveckling mäktiga, upphöjda ornamentet mer komme
i studium. Härliga förebilder, jämförelsevis lätta att efterbilda
och utveckla, ha vi ju frän den romanska stilen, med hvilken
för öfrigt vår s. k. fornnordiska står i närmaste släktskap. Un-
derligt nog, ha de utställare, som ansett sig våga taga ett steg
utöfver det enkla karfsnittet, så godt som alltid direkt hoppat
öfver till rik renässans, den ornamentform som väl nätt upp
kräfver den största tekniska färdighet af alla, och dessutom en
betydande konstindustriel bildning. Också ha resultaten i all-
mänhet ej varit glädjande. Ett märkligt undantag utgör dock
ett mindre skrin ritat och skuret af JV. under hans elev-
tid vid Tekniska skolan i Stockholm, utställdt genom fröknarna
£//ling- & ^oÄnsson, Stockholm. Det är skuret i bästa italiensk
renässans och utvisar en kunnighet, som står vida öfver ama-
törens.
För att återkomma till karfsnittet ittstälde den kände Gu-
staf £/ini^i, Hedemora, en rik samling panel, bord, stolar o. s. v.,
i allmänhet tillfredsställande utförda, men isynnerhet utmärkande
sig för nyfunna och goda mönster, mästadels komponerade af
arkit. £rik ^osepAsan, Fröken GZ/a Geara/i hade genom
arkit. /ZeZ/u>id & £as)>i!/sse>t låtit åt sig inreda en ryggåsstuga,
tyvärr liksom en del andra rum på utställningen otillfredsställande
belyst, hvari inrymts åtskilliga alster af träslöjd, väfnader och
drifven metall. Af träarbeten må nämnas en af fröken Lo^fen
£A£»<Z skuren möbel, bestående af stol, bord och soffa i »gam-
malnordisk» stil med drakslingornering. I bakgrunden af samma
rum, men tyvärr i skymundan, sägs en präktigt utstyrd enmans-
säng med vidfästade bord och stolbänk, det hela romanskt med
slingornamentering enligt JZug-o ffdr/ius ritning. Väggbonader,
täcke och annat tillbehör hade utförts a.ryacoA och Tora Kii£e.
Lägga vi till hvad nu sagts en del möbelindustrien när-
liggande arbeten i glödritning, företrädesvis väl utförda af frök-
narna £AAa V. WacAenfe/ät, Sa/enius, med flera, torde det
viktigaste af hvad utställningen inom möbeltillverkningen haft
att bjuda på vara nämndt. Dock återstå ännu ett par i sitt
slag ensamstående arbeten, nämligen en kista och ett juvelskrin,
komponerade och skurna af JITåriensson, Helsingborg. Båda
göra föga anspråk på att bedömas som möbelkompositioner, men
visa så mycket mer prof på en ej vanlig figurkompositionstalag
jämte fyndighet i frambringandet af dekorativ effekt. Skärnin-
garne, för hvilka ämnen tagits ur nordiska sagan (Sigurd Faf-
nersbane o. s. v.), äro utförda med en oförfärad käckhet, och
ät figurerna har förlänats en i all deras naiva grofhet god karak-
täristik, som låter förmoda, att vi i den själflärde konstnären,
om han får tillfälle till vidare utbildning, ha att motse en mycket
dugande kraft för utöfvande af svensk konstslöjd i högsta mening.
Vi afsluta nu vår redogörelse från den nyss afslutade in-
dustritäflingen med hvad i början sades: vänner af svensk konst-
slöjd torde, af hvad de i Göteborg sägo spira, kunna med glädje
och tillförsikt motse framtiden. Må blott de nu gjorda ansat-
serna och ansträngningarna fullföljas med kraft, måtte publikens
intresse lifvas till uppmuntrande stöd, på det att nästa stora
utställning i värt land må kunna utvisa ännu ett stort steg mot
målet: vår svenska konstslöjds höjande och framåtskridande i
tekniskt och konstnärligt afseende, framför allt pä natione/
Hans Hedlund.
Imitation inom konstslöjden.
å man inom konstindustrien talar om imitation eller
härmning, kan man tänka sig denna vara af olika slag,
allt efter som den gäller materialet, tekniken, konstruktionen,
den yttre formen eller dess dekoration. Ofta nog löpa dessa
härmningsarter så uti hvarandra att det är svårt att bestämma
gränserna. Vid b.esök uti någon af våra moderna konstslöjd-
utställningar eller i vår dagliga omgifning råka vi genast en
mängd sådana härmningsarbeten — såsom konstgjorda sten-
arter, sydda eller målade väfnader, i gjutjern imiterade smides-
jernskonstruktioner o. s. v. Till hvad grad dessa imitationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
