Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - COLISÆUM - Colisæum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Romarinna jag är, känner jag dock ingenting om dem; nu har jag, sedan jag kom hit, fatt
lust till kunskap derom. Vill ni hjelpa mig, mio signor? Jag skall visa mig mycket
tacksam, och icke blott med ord.”
Ingenting kunde vara mera lockande och smickrande för Johan, än att blifva
antagen som lärare, och för en sådan läijunginna. Han hade redan gjort vidlyftiga
anteckningar, visserligen på Svenska, men fullt mäktig Italienska språket, kunde han öfversätta
dem genast; han antog derföre med förtjusning hennes anbud, skyndade ned efter sina
papper, återkom och började sin första föreläsning.
Barbetta hade redan anordnat en katheder, nemligen ett litet bord med skifva af
lava och en förgyld fot, som föreställde en örn. Dervid stod nu en af de mjuka
stolarna, och deri satt Johan, högtidlig som en professor, och läste för signoran, som
betraktade honom med sina stora, svarta ögon. Det började att bli temligen varmt på råren
ändå, och ur dessa ögon utströmmade en ny Tärma af särdeles ljuflig natur.
Lyckligtvis hade Barbetta ställt till drag genom fönstren, satt skydd för solen med jalusier, och
satt der sjelf ett stycke från signorinan, med sina iskalla blickar.
Johan läste först om det närmaste föremålet, Colisaeum.
”Denna amphitheater kallas Vespasiani, emedan den påbegyntes af kejsar Vespanius
och fullbordades af hans son Titus. Den fick först senare det barbariska namnet Colisaeum,
eller Colosseo, för dess jättelika storhet, och icke för den kolossala bild af Nero, som
stod bredvid, enligt Scipio Maffei, som skrifvit härom.
Detta storverk har rarit Roms förnämsta skåde-bana, och rymt åttatiotusen åskådare
ganska beqvämt.
Både äldre och nyare författare förvexla theater och amphitheater. Theater är en
halfcirkel, för dramatiska spel. Amphitheater är en hel cirkel, eller oval, för
fäktarespel, vilddjurs strider, och stundom för naTmachier, härmade sjöslag. Amphitheater är
således en dubbel theater.
Romame lånade faktarespelen af Etruskerna, liksom flera religionsbruk. Vi se det
på Etruskiska fornlemningar. Gladiatorer fåktade både Tid bröllopp och begrafningar.
Sådant ansågs angenämt för döda och uppfriskande för lefvande. Det var omtyckt af
det stolta och krigiska folket, och eggade dess stridslystnad. Det gjorde dock folket slött
för mildare känslor, såsom den Engelska skalden George Keate sjunger:
”De vilda lekarna och vapenslamret |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
