Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - COLISÆUM - Colisæum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidorna trängdes brokiga hopar, i de mest vidunderliga drägter, från alla folk och
tidehvarf; man skulle kunnat taga dem för vålnader af alla dem, som valftrdat till
verlds-staden, under århundraden, om de icke galnats och stojat så mycket; der voro skockar
af Romerska slättens innevånare, i bjert mångf&rgade kläder, pagliaceäer visade sina
retande behag, ofatta polichineller med pucklar fram och bak skallrade med stora
åsnebjell-ror, unga, qvicka, judinnor föste för en obetydlig ersättning små tecken, på deras drägter,
som ville igenkänna hvarandra på den tillstundade nattens baler.
Ett hagel af confetti föll ned öfver alla dessa rörliga varelser, luften uppfyldes af
fröjderop, infall och ett allmänt sorl.
Ett ögonblick måste vagnen stanna i trängseln, och omgafs af alldeles
mjölhvitapt^r-rotar, som fläktade med förlängda tröjärmar, ystra och smittrande pulcineller och
colom-biner, harlekiner, med trädsvärd, Turkar, Mohrer, Beduiner, Egypter, karrikerade
Engelsmän, björnar och stora strutsar.
"Eccola!” ropade en pajazzo i höger, "Grimanis hästar och vagn T
"Grimanis enka! stackare! hon söijer i rosenrödt!”
"Hvem är hennes cavalier?”
"Grimanis vålnad!”
”Ja, brorsonens!”
"Tyst! smädare!” ropade en pulchinella, "det är hennes biktfader!”
"Ja!” inföll en colombine, ”den söta kardinalen! Han är också min!”
Helt nära vid en palatsvägg var en kateder upprest för tillfället, och en person med
yfvig allongeperuk, orangefargad långrock från förra århundradet, yfvigt krås och
man-chetter, höll en föreläsning öfver Roms antiquiteter af qvinnokönet. Bakom honom stod
en pierrot, som löjligt härmade professorns åtbörder, och kastade infall uti hans korta
pauser.
"Stanna, Grekinna!" ropade den förre midtemot Sabina, "och hör mig. Frukta icke
att jag skall tala om er, om ni är bara en oskyldig flicka ännu. Ni har ännu icke fått
tjoget fullt af edra älskare. Lär er af de föredömen jag framställer, huru ni till slut
% skall räkna till hundrade!"
"Bahr ropade pierrot, "hon räknar en million!”
Ändtligen kom det besvärade paret undan, Sabinas hand hvilade i Johans under
fustarellans och hans mantels förenade verk. Hon hviskade:
"Nästa cameval skall jag föra dig i triumf, såsom min man, och då skola de icke
yttra ett ord annat än af beundran, ty vi skola då fara omaskerade, begge!” På aftonen
anlände vagnen till en stor villa utom staden, omgifven af höga pinjer och oranger, och
hela trädgården upplyst med brokiga lyktor på Chinesiskt vis. De körde fram, stego in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
