Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLOTTET CORNETO I KYRKOSTATEN - Slottet Corneto i Kyrkostaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar er styrka, ni som genom en af edra representanter brottades och slog ner Neapels
konung — ni darrar för en svag flicka.
Hvad vill du? huru kom du hit? hvad vill du mig vid denna timme då alla hvila?
Utom de, hvilkas samvete bränner, hvilkas passion glöder eller som rufva på en
plan, anlagd i mörkret för att utföras i mörkret. Gamle grefven, ni och jag äro vakna
vid midnatt, det är helt naturligt.
Flicka tala — du är nunna nu; du vet kanske hvad försoning vill säga.
Ja, och glömska, smålog hon bittert.
Jag har icke glömt dig — sade jag ursäktande åt min vackra Sigenerska, som
öfver-gått från danskonsten till klostret.
Flickan smålog föraktligt. — Det är detsamma huru ni gjort — men jag älskar er
än, fastän ni icke älskar mig; — nåh väl, Grefve, ni måste fly i denna natt.
Nej.
Ni vill således bortföra fröken?
Huru? hvad?
Jag vet hela planen, patern vet den, gamle grefven vet den; det -skall ej lyckas er
— i hennes armar skall ni dock ej glömma den stackars fattiga flickan ni öfvergaf för
en enda liten dolkstöt i axeln.
Flicka, tala!
Ser ni — jag vill er väl — fly! Jag är paterns bigtbam, jag är hans verktyg — se
här en dolk — den skulle jag borrat genom ert trolösa hjerta, men jag vill det ej —
hår en flaska — det är gift, det är Aqua Tofana, som jag skulle drypa i er dryck om
ej dolken kunde begagnas; — ser ni — jag är beväpnad — men jag vill icke — kanske
det skall kosta mitt lif sedan jag återvändt till mitt kloster; man glömmer aldrig der
att hämnas. — Men, det gör ingenting. Jag har intet att lefva för, alltsedan jag kom
från de mina in i den konstlade verlden — sedan ni glömde mig och sedan jag antog doket.
Men hvad skall jag göra?
Fly — fly i denna natt; ty jag dödar er icke, tro mig man har trognare verktyg
än en svag flicka; man skall skicka dem i edra spår hvar ni också vill göma er inom
Kyrkostaten.
Nej, jag flyr icke — det må gå huru det vill, blef mitt beslutsamma svar.
Ni vill då verkligen offra lifvet för denna flicka? — ni tålde ej ett dolksting på narri
för min skull —- det var ett prof, min gode grefve; — jag ville se om ni verkligen älskade
mig — en af mina bröder gaf er den lindriga rispan — hade ni stått profvet skulle jag
lefvat och dödt för och med er — jag skulle blifvit er slafvinna, jag skulle blifvit ödmjuk
och lydig som ett tämdt djur; — men ni stod det ej — och jag blef nunna — när jag
ej kunde tro edra blå ögon, så kunde jag ej tro någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
