Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
denna tvedrägt, men som det ännu ej kommit dertill, så
ville han vid första tillfälle sammankalla rikets råd och de
förståndigaste af hela riket, och så näst Guds hjelp skicka
det med deras råd och samtycke, som han funne emellan
Gud och sitt samvete rättast vara.
Ungefärligen samma försvar förer konungen d. 18 maj
4527 emot Dalkarlarnas klagomål, bland hvilka vid
daljunkarens uppror äfven var att Lutheri infördes i landet,
och särdeles klagades öfver predikan i Stockholm och
Svenska psalmer och sånger. Konungen visste icke af något
Lutheri annat än att han hade befallt predika Guds ord och
det heliga evangelium, på det presterne icke måtte bedraga
den fattiga almogen med dikter till deras egen girighet, och
underkufva herrar och förstar. Detta kallade en hop prester
och munkar för Lutheri och ny tro. Men att man klandrade
bruket i Stockholm af Svenska visor och sånger, förundrade
honom, då man ”öfver hela riket i alla sockenkyrkor
plägade qväda på Svenska och lofva Gud”. Det vore ock så
godt att det skedde på vårt eget tungomål som på latin,
hvilket man icke förstod*).
För sent och förgäfves började år 1526 påfven
Klemens VII tänka på den hjord som i Sverige var nära att
gå för Rom förlorad. Förmodligen hade de pågående
underhandlingarne om de valda biskoparnas vigning återkallat
dess hågkomst i den förmenta öfverherdens hjerta. D. 19
sept. detta år skref han till biskoparna i Linköping och
Vesterås”) ett bref i Roms vanliga skarpa och öfverdrifna stil.
*) L. c. 1, 66.
**) Theiner 1. c. 1, 236 f. anförer detta bref till sitt innehåll utur
Ragnaldi Annal. eccles. Den föga tillförlitliga referentens framställning
har icke kunnat jemföras med urskriften, emedan dessa annaler icke varit
för författaren att tillgå. Hos Theiner hafva ett par ord utfallit, då det
heter att skrifvelsen varit ställd ”an die Bischöfe zu Linköping”. Men
Brasks brefvexling sätter oss i stånd att afhjelpa denna brist. Brask
underrättar Magnus Haraldsson af Skara, d. 10 dec. 1526 att han
emottagit ett påfvens bref stäldt till honom och biskopen i Vesterås: han
hade af vissa orsaker ännu icke öppnat det, men förmodar det handla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
