Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
sedan dess ännu i denna dag under benämning af
bibeltryckstunna utgår, ehuru använd såsom en kronotiondetillgång
till helt andra ändamål”). År 1538 lemnade biskop Bothvid
till Olaus Petri 500 mark örtug till beställning af papper för
gamla testamentets tryckning, men om det var enskild
gåfva eller uppbörd af allmänna medel, våga vi icke afgöra**).
Erkebiskopen Laurentius Petri var den som ledde
öfversättningsarbetet. Men han omtalar sjelf att flere med
honom deri deltogo, utan att likväl namngifva sina
medhjelpare ***). Här såsom vid 1526 års öfversättning af nya
testamentet dölja sig de menskliga verktygen, likasom för att
antyda att intet menniskonamn må i Herrans verk vilja
infläta sin vanskliga berömelse: denna tystnad är onekligen
ingen ringa del af öfversättarenas sanna ära.
Det torde kunna tagas för afgjordt att Olaus Petri
icke varit främmande för detta arbete: möjligt är ock att
Laurentius Andreæ dervid biträdt, äfvensom att biskop
Bothvid af Strengnäs, hvilken anses hafva egt mycken bildning
och reformatoriskt tänkesätt, dervid lagt hand. Då
erkebiskopen synes antyda, att man i Upsala sysselsatt sig med
öfversättningsverket, så är likväl af der vid slutet af
1530-talet varande män ingen känd som skulle kunna förmodas
deri hafva tagit verksammare del. Men det torde vara
förgäfves att söka visshet om någon utom erkebiskopen, hos
hvilken för denna gåfva Svenska kyrkan står i så mycket
större förbindelse, som denna öfversättning ännu är med
högst få förändringar Svensk kyrkobibel.
Nya testamentets öfversättning i 4541 års bibel är icke
i meningens återgifvande, men i ord och ordställningar så
afvikande från den af år 1526, att den med skäl kan kallas
*) Beslutet ifrån kon. Gustafs tid om bibeltryckstunnan hafva vi
ingenstädes funnit, men denna uppgift stöder sig på kon. Karl XI:s bref
härom af d. 20 jan. 1682 m. fl. af samma innehåll, hvilka
flerestädes finnas.
**) L. c. Fant, Observv. sel. hist. suec. ill. 1, 77.
***) Thyselius 1. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
