Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
månge bland dessa voro från Frankrike och England. Just
vid konung Gustafs tredje förmälning i Wadstena skedde
der en våldsverkan, som hade sin grund i öfvermodig
antipapism, då bilder och målningar, som ännu voro
qvarlemnade i klosterkyrkan, stympades eller vanställdes: den
tillskrefs ”Kalvinisterna bland konungens spelmän,” och att
konungen ej bestraffade deras okynne, väckte ej mindre
förargelse än sjelfva gerningen *). Kalvin skall ock sjelf genom
bref hafva vändt sig till Gustaf I år 1559, för att hos
honom förorda sin lära **). Gustafs tvenne äldre söner, som
voro bland sin tids mest bildade män, ansågos icke vara
den obenägne: man befarade att Erik insupit den genom sin
lärare Beurreus, och Johan berättas under sin vistelse i
England under en del af åren 1559 och 60 hafva blifvit
intagen af Kalvins skrifter, med hvilka han der gjort bekantskap.
Vid Eriks uppstigande på Svenska thronen började det
strängare protestantiska partiet, hvarmed Kalvinisterne i
början sammanfalla, hoppas större framgång. Då konungen,
såsom hans fader gjort före honom, inbjöd främlingar att
nedsätta sig i hans rike, skedde detta visserligen i det den 5
mars 1561 utfärdade och genom Beurreus, som detta år
sändes till England, spridda patentet med de förbehåll att de
skulle bekänna sig till ren och kristlig lära, sådan denna
innehålles i den heliga skrift, och att inga kätterier finge
utsås eller landets religion störas eller folket ifrån denna
dragas; men så länge Svenska kyrkan ej omfattat någon
bestämd trosbekännelse, kunde man ej så noga afgöra när emot
dessa förbehåll felades ***).
*) Rasmus Ludvigssons krön.
**) Messenius 1. č. 5, 116. 1 Kalvins af Beza utgifna brefsamling
finnes dock ej detta bref, eller någon antydning om hans förhållanden
till Sverige. Huru högt han värderades af en del bland sina anhängare,
intygar en år 1559 i Frankrike och Schweitz resande Svensk, Martinus
Olai Hels. i ett bref till erkeb. Laurentius Petri (Baazius 1. c. p. 288
s.): ”Quidam tanti faciunt Calvinum, ut dicere non vereantur, non posse
illum in aliquo errare, eo quod Spiritum S. habeat, quod mihi
pontificium quiddam redolere videtur.’
***) Patentet hos Celsius 1. c. s. 171. Det bår i Palmsch. Saml.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
