Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
den klarhet öfver deras eget sträfvande och syfte som för
dessa män uppgick genom jesuiten Warsewitz’ korta besök i
Sverige sommaren 1574, började de samtidigt med planen till
den ordinantia som följande året antogs att äfven arbeta på
en ny messordning för Svenska kyrkan”).
Frukten af detta arbete blef den beryktade liturgien
eller som den af färgen på det band hvari den tryckta var
inbunden, plägade kallas, röda boken. De hade dervid
jemfört flera liturgier, hvilka hade anseende genom en högre ålder
eller åtminstone gjorde anspråk på detta anseende **). De lade
till grund för sin egen den Romerska (missale Romanum),
men granskade och ändrade denna enligt de grundsatser, hvilka
förrän liturgien var fulländad, voro offentligen uttalade genom
ordinantian 1575. Den första olikhet den genast förråder ifrån
Olai Petri messa är den endast på latin gifna titeln, det
latinska företalet, sjelfva liturgien icke blott på svenska utan
ock på latin, samt alla föreskrifter för presten, äfvensom
randanmärkningar och noter, hvilka endast gifvas på latinska
språket.
Då Olai Petri Svenska messa i afseende på
gudstjenstens gång och i många delar äfven i afseende på sitt
innehåll var lika med Romerska messan, ehuru från den förra
var borttaget allt hvad i den senare stridde mot Guds ord
i den heliga skrift, och dessutom hvarjehanda öfverflödiga
böner och kyrkobruk, så kunde icke heller Johan III:s liturgi
sakna all likhet med den hittills öfliga Svenska kyrkans messa.
Men då den utur denna äfven bibehöll inledningstalet och
syndabekännelsen vid gudstjenstens början och företalet för
nattvardsmessan, så skedde det med den förklaring att de förra
borde understundom, det senare om det ansågs nyttigt och
*) Då Possevin säger att de dermed varit sysselsatte omkring
halftannat år (Theiner Urk. B. s. 267) och liturgien var färdig vid början
af 1576, så hänvisar detta på denna tid för utarbetningens begynnelse.
**) Uti noterna (fol. 45) anföras instiftelseorden till nattvarden utur
sex särskilda liturgier, nemligen den så kallade apostlarnas, Jakobs,
Basilii, Krysostomi, Ambrosii och Gregorii den stores eller den Romerska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
