strålade i tufen färgor. En dam fatt i wag-nen, hon war skor och majestätisk, drägten. Som om flöt bentieS Smärta gestalt, sken Som aftourodnan och war öfwerfållad af gyllene (Ijernor. HenneS fwartlockiga hår war ge-nomwäfdt af blirfrande ädelstenar, få att ögat icke kunde fördroga dess glanS. En fång till drottningens (of skadade från alla träd. ©agtten fänkte sig, damen steg ur cch gidf fram till Rofalinda, Som darrande flod der och ömSom blickade på henne od) ömSom på de ståtliga djuren. 2Sill du följa mtg ? frågade drottningen. prinfessanS forwåning ö-fadeS ännu mer, ty henneS stamma war dett sköttajle fång, accompagiterad af ofynltga in-flrumenter i luften. 3ag will älska dig, fem wore du min dotter, fortfor damen, du skall bcS mtg få allt bwab du önskar; wtll du följa mig? Acf, gerna, fwarade Rofaltnda, blott mina föräldrar icfe woro oroliga för mig och jag ibland kunde få fe och tala wid min äl-