Drottningen stod på marmor?trappstegen, då RoSalinda återkom. Hwad har du gjort? ropade hon emot henne, då bon fick fe henne med fjederu i handen, ©äg mig, fade RoSalinda, bwarför bar min amma flugit ifrån mig fom en ful korp? Sag wäntade denna oförsigtighet, utropade drottningen wredgad, och prinfessan blef döfwad af skallet af trumpeter, pukor och waldborn, fom wid drottningens ord fmattrade tillfammanS. Hwad har jag då gjort? frågade hon rädd. Har jag icke befallt dig, fortfor drottningen förtörnad, att du aldrig skulle få dröja boS benne till folenS nedgång? SWufikeit blef allt fwagare och RoSalinda hämtade sig något, bon Sade, att hon welat bafwa få många underrättelfer om sina föräldrar, och att detta kommit henne att glömma folen. Det kan numera icfe ändraS, fade drottningen fuc# kande och wemodSfuda flöjter och harpor Suckade äSmen fakta; pr in fegan följde henne gråtaude in i palatfet.