han war skiljd från henne af flera wäggar, men de moro Så klara, att hon kundeurskil-ja hwarje hatié rörelSe. Han &ol( en skor bok, hwari han fynteS läfa, i den ena handen och i den andra en skaf, hwarmed han tecknade på wäggen; han ritade få befynner-Itga figurer, att Rofalinda icke kunde afhål-la sig från en wiss rädSla. Slutligen bortlade han boken od) skafwen och begaf sig till henne. HQr du nu hämtat dig, min dotter? frågade han wänligt. Säg mig, bmarför du inneslutit mig i wattnet? ropade prin-fefjan. Sag har oinskränkt makt öfwer alla, öfwer féer och menniskor, då de beträda mitt område, denna lilla fjö, och nu, då jag har dig hoS mig, hoppaS jag, att kunna återskaffa taliSmanen åt dess rättmätige egare, min dyre wän. Han befallde flickor i wattendrypande kläder att passa upp på Rofalinda, och deras wänliga bemötande, deraS milda anleten fommo prinfessan att förgäta Bertha. föl-