©ophte o. tfnorrtng. 71 fande morgonen inträdde gubben till henne; prinfkn kommer Snart tillbaka, ropade han emot henne, och då han erfar ditt förfmin-nande, frågar han fäkert fpegeln, hwar du wistaS. beklaga dig derSör oupphörligt, öf-wer att jag ryckt dig ifrån honom och bed att få komma tillbaka, på det han må blif-wa fast öfwertygad om din kärlek. Änapt hade han talat ut, förr än wågornaS bru-Sande ttQkännagaf prinfenS ankomst. Den gamle Swäfwade upp tid. mattenytan och fåg honom tåga in i skottet; han hörde honom fråga efter Rofalinda. Gubben skyndade nu in till prinfegan, fom på en mink kastade sig ttö hanS fötter och befwor honom, att ldta henne få återmända till prinfen. Du är nu i mitt måld, fmarade han med hårdhet, och ingen makt kan rycka dig ifrån mig. Rofalinda bad ånyo och han ökade häftigheten i fitt fmar. Sedan hon länge bebt honom, förklarade han skutligen, att han kanske skulle öfmerlemna henne ät prinfen^men