Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den sociala frågan, församlingsliv och kyrklig diakoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
alltid haft nära förbindelse med denna anstalt. När
byggnaden 1893 var färdig, antog anslutningen till kyrklig
diakoni påtagligare former. Ett systerskap på sjutton systrar
bildades, vilka med föreståndarinnan anlade särskild dräkt.
Diakonissutbildningen hade blivit upptagen på hemmets
program.
Ända till 1898 stod fröken Boström ensam för ledningen.
Detta år rådgjorde hon i första hand med sin broder
statsministern om att få en styrelse vid sin sida. Kyrkotanken
hos Ebba Boström kom därvid till klart uttryck. Likasom
Samariterhemmets stadgar bestämma, att hemmet vill söka
fylla sin uppgift i den kristliga kärlekens ande och i
överensstämmelse med vår evangelisk-lutherska kyrkas grundsatser,
var hon angelägen om att ett organisatoriskt samband skulle
knytas med kyrkan. Stadgarna föreskriva att ärkebiskopen,
om han vill åtaga sig uppdraget, är självskriven ordförande i
styrelsen. Val av nya styrelseledamöter likasom förslag till
stadgeändringar skola underställas ärkebiskopens prövning
och stadfästelse. 1899 konstituerade sig den första styrelsen
för Samariterhemmet. Ordförande blev dåvarande
domprosten i Uppsala J. A. Ekman, snart därefter biskop i
Västerås och sedan ärkebiskop — Anton Niklas Sundberg var ju
gammal och kunde icke inträda i styrelsen —, bland övriga
styrelseledamöter må nämnas professor Edv. Clason,
professor Hj. Danell och domkyrkovicepastor J. A. Eklund,
alla män som hade intagit eller skulle intaga en framskjuten
plats i svenskt kyrkoliv.
Hemmets begynnelse var ringa. Vid fröken Boströms
död 1902 voro endast femton systrar knutna till anstalten.
Men det frö som grundläggarinnan hade utsått hade stark
groddkraft. Det var icke sått på stengrunden, där brodden
hastigt sköt upp, eftersom den hade litet jord. Det var sått
i den goda, djupa jorden. Samariterhemmet växte
lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
