Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. En kyrklig kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
vad man ville ha fram, samfundssidan av sakramentet. Denna
betonades allt klarare, ju mera diskussionen skred fram.
Lövgren själv gjorde några av de mest konkreta inläggen på denna
linje. Han skrev en gång följande: »Till föräldrar, som låtit
döpa sina barn av lekmän och pockat på att få sådant dop
erkänt såsom kyrkligt giltigt, har jag emellanåt ställt sådana
spörsmål: ‘Ansen I, som tillhören friförsamlingen, att det
är överensstämmande med god ordning, att vem som helst
förrättar dopet? Plägar dopet förrättas av vem som helst
inom andra församlingar, t. ex. metodistförsamlingen?’
På dessa frågor har svarats: ‘Hos oss plägar i regel ingen annan
döpa än predikanterna. Hos metodisterna är det troligen
icke medgivet för andra.’ ‘Men om det nu förhåller sig så,
att I icke ansen det för god ordning att vem som helst döper,
varför viljen I då tvinga svenska kyrkan att prisgiva dopets
förvaltning åt den förste bäste, som därmed vill taga
befattning? Ty uppenbarligen är det icke eder mening, att kyrkan
skulle begränsa sitt erkännande av lekmannadop till sådant
som av lekmannapredikant förrättats, utan erkännande skulle
utsträckas till dop förrättat av vilken som helst. I viljen alltså
införa inom svenska kyrkan en ordning eller snarare
oordning, som I ären på god väg att söka få utdömd inom edra
egna församlingar.’»
Kanske framträder icke Lövgrens position fullt klart i
det anförda yttrandet, men det pekar åt det håll Lövgren ville.
Hans mening var den, att anteckningen »döpt av lekman»
skulle, om den vunne burskap, verka förvirrande och
nedbrytande med avseende på dopet både på kyrkligt och
frikyrkligt håll. I den punkten hade han utan tvivel
fullkomligt rätt. Det specifika lekmannadopet höll på att avskaffas
inom Svenska missionsförbundet, i samma mån
predikanterna blevo ordinarie dopförrättare. Svenska
missionsförbundet hade börjat såsom en lekmannarörelse, men just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
