Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III
religiösa och kyrkliga orienteringsprogram som på svenskt
område i första hand kom att tillägnas. Detta berodde utan
tvivel på att denna, den tidens moderna teologi, fick sin
förste målsman icke i en universitetslärare, utan i en präst,
verksam i församlingslivet. Det berodde väl också i sin mån
på begränsningen i denne mans begåvning. Någon
teologisk produktion kom han aldrig till. Mot receptivi teten hos
Fehr svarade hans osjälvständighet gentemot hans tyska
auktoriteter. Men uppslagen från dessa tillämpade han, på
ett självständigt sätt, på praktiska spörsmål, särskilt i fråga
om kristendomsundervisningen. I Fehrs största arbete,
»Undervisning i kristendomen i anslutning till Luthers
Lilla Katekes» (1894), kommer detta till synes.
Den dåtida universitetsteologien ställde sig av olika skäl
reserverat och avvaktande gentemot Fehr. Visserligen hade
professor Norrby upprepade gånger offentligt uppträtt mot
Fehr, och därvid kunde han räkna på medhåll hos
majoriteten i uppsalafakulteten, men den tidskrift som stod
Uppsala närmast, »Tidskrift för kristlig tro och bildning»,
dirigerad av förre uppsalaprofessom, dåvarande biskopen i Visby
K. H. Gez. v. Schéele, och som 1895 övergick i den av
uppsalafakulteten stödda »Kyrklig Tidskrift», var
anmärkningsvärt tystlåten och återhållsam, vilket säkerligen berodde på
v. Schéeles förmedlande läggning. Förmedlande var också
sedermera professor Otto Ahnfelt i Lund (d. 1910 såsom
biskop i Linköping) i den av honom 1891—93 utgivna
»Teologisk Tidskrift». De flesta bidragen i denna
publikation kommo från utgivaren själv och rörde historiska
undersökningar. Märkligast bland dessa var »Svenska kyrkans
ordning under Gustaf I», banbrytande för sin tid och
alltjämt bibehållande sitt värde. Men ehuru en fridens man,
som älskade harmonien, kunde Ahnfelt dock icke underlåta
att i sin tidskrift beröra den nya tidsströmningen. I en
ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
