Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
tikel »Om den s. k. ritschlska skolan» tog han sin
utgångspunkt från Harnacks skrift om dogmhistoriens trefaldiga
utmynning. Ahnfelt ville söka rätt på det livsintresse som
den nya riktningen ville representera. Han fann detta vara
»Luthers kristendom, att vi i den historiske Kristus se en
nådig Gud och att vi äro hans barn». Ahnfelt fann att genom
den ritschlska skolan kristendomens fullkomlighet såsom
en etisk och historisk religion med en livande och värmande
kraft ställdes samtiden för ögonen, men därjämte höll han
före, att den kristna troserfarenheten, sådan den föreligger
hos Luther, förde utöver ritschlianismens historiske Kristus
och dennes etiska gemenskap med den himmelske Fadern.
I ritschlianismen såg han en exponent icke för en skapande,
utan för en kritisk period.
Anmärkningsvärt skarpare i tonen var Ahnfelt i en uppsats
»Är ritschlianismen en fara, som hotar vår svenska kyrka?»,
införd i Lutherskt Månadsblad 1895. Den nämnda
publikationen, avsedd för en bredare publik, utgavs av tvenne
prästmän, hörande till Lunds stift, hovpredikanterna P. A.
Berggren och A. Hannerz. Den förre av dessa hade spelat
en ledande roll vid stiftandet av sammanslutningen
»Kyrkans vänner», vilken icke utan framgång särskilt under
åttiotalet verkat för kyrklig samling. Lutherskt Månadsblad
hade en utpräglad antiritschlsk inställning. I den nämnda
uppsatsen gjorde Ahnfelt gällande, att i den nya riktningen
intet förnams om omvändelsens trånga port. Den sloge
således av på kristendomens allvar, en omständighet som
kanske på sina håll skulle skaffa den sympatier från de ungas
sida. Författaren gled så in på bibelfrågan och uttalade
bekymmer för att bibeln skulle komma att betraktas såsom
andra böcker, icke såsom Guds ord, som lästes under bön.
Ahnfelt skrev den nu nämnda uppsatsen under intryck av
den stigande oro som bland församlingspräster förmärktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
