Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
mellan de konservativa och de liberala blev till en början
den nya formuleringen av prästlöftet ett nytt tvisteämne
vid sidan av de gamla. Fullkomlig kan ju icke en formulering
vara, och det var naturligtvis icke heller den nya. Och en
formulering såsom sådan kan icke bringa motsatser ur
värld-den. Men den anda som talade ur den nya formuleringen
gjorde dock med åren sin verkan.
Skarpa stodo motsättningarna tills vidare mot varandra.
Vid prästmötet i Lund 1906 var sammandrabbningen mellan
gammalt och nytt ganska het. Emellertid kom striden
mellan gammal och ny teologi att vid denna tid inlänkas på ett
annat håll, där frågan om den nya teologien väl spelade med
på ett väsentligt sätt, men icke var den enda synpunkten.
Det gällde frågan om kyrkans och skolans, kyrkans och
kris-tendomsundervisningens förhållande till varandra. Denna
fråga hade blivit aktuell genom reformen av de allmänna
läroverken och inrättandet av en överstyrelse för dessa. Därom
skall i det följande utförligt talas. I detta sammanhang må
emellertid ännu en säregen fas av de pågående oroligheterna
omkring bibelfrågan omnämnas.
Ett hårt öde drabbade professor Ad. Kolmodin. Han,
som hade en synnerligen konservativ inställning såsom
exeget och alltid varit på sin vakt mot vad som för honom
tedde sig såsom rationalism, kom att inblandas i en strid,
där det för ena parten gällde att rikta ett slag mot
modernismen, förkroppsligad just i Kolmodins person. Kolmodin
hade ju sedan gammalt intim förbindelse med Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen och hade länge fungerat såsom dess
missionsdirektor. Inom kretsen av Fosterlandsstiftelsens
anhängare hade bibelfrågan av naturliga skäl blivit aktuell.
Meningarna voro något delade. En grupp var synnerligen
avogt stämd mot den nya tidens bibelforskning över huvud,
hållande fast vid den gamla bokstavsinspirationsläran. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
