Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kyrkan, skolan och kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII
KYRKAN, SKOLAN OCH
KRISTENDOMSUNDER-VISNINGEN
»Man talar ständigt om vår tids uselhet, om vår flärd, våra
synder, vår osedlighet, vår likgiltighet mot allt heligt. Det
skulle vara av intresse att veta, vilket av de förgångna
tidevarven som uppvisar icke blott dylika lyten, utan ännu värre.»
Dessa ord yttrade statsrådet Gunnar Wennerberg i en
debatt under 1893 års kyrkomöte. Han ville taga sin tid i
försvar, och enkannerligen ville han fälla ett ord till förmån
för den religionsundervisning som gavs i folkskolan. På
den bristfälliga religionsundervisningen i skolorna skyllde
man nämligen, när det gällde tidens lyten. Det hade pastor
primarius Fehr gjort i ett uppseendeväckande tal, som han
1891 hade hållit vid invigningen av läroverkshuset å
Södermalm i Stockholm. Fehr gjorde här gällande att en reform
av religionsundervisningen vore oundgängligen nödvändig.
Denna hade i otaliga fall visat sig verkningslös. De unga
brydde sig alls icke om vad som hade inpräglats hos dem
under skolåren. De lämnade alltsammans vid vuxen ålder,
blevo till och med avoga mot allt vad kristendom hette. Det
tydde enligt Fehr på att det i väsentliga stycken måste vara
ganska illa ställt med kristendomsundervisningen. »Ty
omöjligt är att antaga för en den evangeliska kristendomens
anhängare och vän, att denna kristendom, på ett med dess
väsen överensstämmande sätt skildrad och förmedlad, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
