Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kyrkan, skolan och kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2l6
skulle hava kraft nog att nu, såsom i förgångna tider,
varaktigt vinna ungdomens hjärtan och bliva för dem kär och
oumbärlig.»
Vad är det för förgångna tider som herr Fehr talar om?
frågade Gunnar Wennerberg i den nämnda
kyrkomötesde-batten. Fehr var visserligen närvarande, men han hade icke
själv i kyrkomötet dragit fram sina ord från det ryktbara och
beryktade invigningstalet. Det hade däremot landshövdingen
Curry Treffenberg gjort i den motion mot
katekesutanläs-ning som han väckte vid varje kyrkomöte alltifrån 1873, en
motion som växte till omfånget på grund av det sig alltmer
vidgande materialet. Curry Treffenberg delade annars icke
Fehrs teologiska ståndpunkt. Men i sin kamp för
religionsundervisningens reformering sökte han bundsförvanter
varhelst han kunde finna dem. Treffenbergs reformlinje var
väsentligen den pedagogiska. Fehr anlade också den
pedagogiska synpunkten, men bakom denna dolde sig djupare
reformkrav.
Fehrs invigningstal hade utmynnat i kravet på att dogmat
måste utrensas, om kristendomsundervisningen skulle bära
någon frukt för ungdomens insikt i kristendomens
världsåskådning och denna insikts tillämpning i ett kristligt liv.
Fehr menade med dogmat icke kristendomens
begrepps-mässiga formulering över huvud, utan inlade däri en
speciell mening, som han hade övertagit från Adolf Harnack:
dogmat var ett verk av den grekiska andan. Den gamla
kyrkan hade med tillhjälp av den grekiska filosofien
utkristalliserat de kristna lärosatserna om treenigheten, Kristi
gudom o. s. v., men över dessa formuleringar stode evangeliet
självt. Det var detta som skulle fram.
Redan vid det allmänna folkskolläraremötet 1888 hade
Fehr gjort dessa synpunkter gällande. Vid detta möte hade
en av Fehr föreslagen resolution blivit antagen, som gick ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
