Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kyrkan, skolan och kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23°
det av historiska synpunkter. Historiska synpunkter kunde
betyda historicism, en relativisering av kristendomen till
en historisk företeelse såsom varje annan, såsom
uppsala-fakulteten påpekade. Det skulle naturligtvis i hög grad komma
att bero på de nya läroböckerna, huru mycket
kristendoms-undervisningen skulle omläggas eller kunde omläggas i denna
riktning, om läraren så ville. Läroboksfrågan hade med
andra ord ryckt fram i första planet. Den kom att göra detta
ännu mera genom den omläggning av läroverkens styrelse
som kom till stånd.
Läroverkskommittén hade själv icke föreslagit någon dylik.
Å andra sidan måste det sägas, att det dåvarande systemet
i längden var ohållbart. Några reservanter inom kommittén
hade ordat om tillsättandet av läroverksråd. I Kgl.Maj:ts
proposition till 1904 års riksdag i läroverksfrågan äskades
emellertid medel till inrättandet av en läroverksstyrelse.
Detta förslag antogs utan vidare av andra kammaren, men
i den första, där biskop Billing talade emot den nya styrelsen,
nåddes endast fyra rösters majoritet. Men det var alldeles
tillräckligt. Saken var därmed avgjord, och i slutet av
oktober samma år utkom instruktion för den nya styrelsen.
Därmed upphörde domkapitlens dittillsvarande befattning
med läroverksärendena. Biskoparna i egenskap av eforer
fingo en annan ställning än dittills. Enligt den nya
skolstad-gan av d. 18 febr. 1905 uppdrogs åt eforus att ha uppsikt
över de allmänna läroverken i stiftet och särskilt över det
sätt varpå kristendomsundervisningen vid dem handhades.
Eforus skulle vidare avgiva yttrande vid tillsättning av
lektorat i teologi.
Det var på den sistnämnda punkten som rikets biskopar
grepo in genom en skrivelse till Kgl. Maj:t, daterad år 1906
—• unionsbrottets år 1905 medförde en tillfällig ajournering
av många ärenden över huvud. Med åberopande av att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
