Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kyrkan, skolan och kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
av ålder hade ålegat Sveriges biskopar att såsom organ för
den svenska kyrkan hava uppsikt över de allmänna läroverken
och folkskolorna för att bevara sambandet mellan kyrka och
skola, framhölls det i skrivelsen att de nya bestämmelserna
angående eforerna icke lämnade någon garanti för att den
dem tillerkända uppsiktsplikten kunde fullföljas med hopp
om vetkligt effektiv påföljd. Biskoparna begärde därför
rätten och plikten att bestämma om läroböcker, som skulle
användas vid kristendomsundervisningen — den rätten
hade de förut haft — samt yrkade också på rätt att avgiva
yttrande över läroplaner för kristendomsundervisningen.
Några biskopar begärde dessutom yttranderätt också vid
tillsättning av adjunktstjänster, i vilka kristendom ingick.
Den s. k. biskopspetitionen väckte synnerligen stort
uppseende och gav anledning till en ytterst livlig diskussion i
pressen och annorstädes, när den av Kgl. Maj:t sändes ut
den långa remissvägen. På liberalt håll ansågs den såsom ett
utslag av hierarki och klerikalism. Den betraktades såsom
ett slag, riktaf mot den fria forskningen, mot den nya tidens
teologi och den historiska bibelforskningen. Intrycket härav
förstärktes av åtskilliga omständigheter, som i icke ringa
mån komplicerade situationen.
Hit må räknas den petition till Kgl. Maj:t som Svenska
Missionsförbundet år 1906 inlämnade, vari bekymmer
uttalades över den bibelkritiska forskningen såsom för tron
nedbrytande. Denna forskning, hette det, började nu sprida
sina verkningar till skolorna. Antingen måste åtgärder
vidtagas för att förhindra en sådan utveckling eller också måste
föräldrar erhålla rättighet att få sina barn befriade från en
kristendomsundervisning, som blott vore destruktiv.
Närmast gällde frågan de allmänna läroverken och
enkannerligen den undervisningsplan för den nya realskolan som
hade utkommit i mars 1906. Emellertid var det uppenbart,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
