Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28i
annat än som statens tjänstemän, vore det ej olämpligt, att de
likasom övriga statstjänstemän erhölle sin avlöning av staten.
Sammansatta lag- och statsutskottet avstyrkte vid
riksdagen 1896 Danielssons motion, första kammaren följde
utskottet, men andra kammaren Danielsson. Utskottet hade
såsom argument mot Danielsson anfört, att om staten
övertog prästernas avlöning, dessa komme att tillsättas såsom
andra statstjänstemän. Men församlingarna ville helt visst
icke mista prästvalsrätten.
Utskottsutlåtandet var undertecknat av biskop Gottfrid
Billing såsom ordförande. Det var utan tvivel han som hade
dikterat det. Han hade sin mening om vad Danielssons
förslag bar i sitt sköte. Skulle nämligen tionden avskrivas
på det sättet, att bidrag lämnades de enskilda församlingarna
i mån av uppkommet behov på grund av indragen tionde, så
bleve följden, att kyrkans rättsliga och ekonomiska ställning
bleve förändrad. Då statsanslaget skulle rättas efter behoven
för varje gång, måste riksdagens medverkan sträcka sig till
prövning av dessa behov. Kyrkan skulle på den vägen bliva
beroende av riksdagen på ett helt annat sätt än förut. Dittills
hade kyrkan på grund av privilegielagstiftningen varit i
viss mån självständig i ekonomiskt hänseende.
Billing sköt icke den stora frågan om kyrka och stat i
förgrunden, utan höll sig till lättfattligare argument,
politiskt harmlösare och verkningsfullare. Danielsson
protesterade visserligen mot utskottets argumentering och fick
kammaren på sin sida, men Billing behärskade första
kammaren.
Den viktiga frågan återkom vid påföljande riksdag, och
läget var sådant, att rent avslag var en omöjlighet. Jämte
Danielsson motionerade, som sagt, Curry Treffenberg
och vidare v. Knorring i frågan. I sina riksdagsanteckningar
betecknar Gottfrid Billing alla motionerna såsom radikala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
