Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Kyrkotanken och de ungkyrkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39°
för honom att på de ungkyrkliga öva ett sådant inflytande
som de trenne nyss nämnda, men denna universalism hade
å andra sidan den allra största betydelse i fråga om vidare
vyer inom den miljö i vilken Söderblom verkade, icke minst
bland de ungkyrkliga.
Söderblom var en kyrkomän av själ och hjärta. Det
bottnade i hela hans religiösa och teologiska position. Vid
hus-kvamamötet 1909 höll han ett föredrag om den enskilde och
kyrkan. Han säger här: »Kyrkans sanna, inre väsen
uppenbarar sig i den oavbrutna följden av själarnas kontakt med
uppenbarelsen genom den levande andeströmmen. Så
fortsättes den heliga historien, uppenbarelsens historia.
Var enskild, av Kristi ande genomträngd och från självlivet
och världslivet principiellt avskild, insättes i sin ordning i
Guds uppenbarelses heliga, överjordiska sammanhang. Stor
är denna hemlighet, kyrkans äkta mystik». Han tilläde:
»Har någon fått medvetande om detta kyrkans väsen, lär
han icke för sin kristendom kunna undvara den inre
tillhörigheten till hennes andliga gemenskap».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
