Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 18. Örebro kyrkomöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som snart gaf upphof åt mera bestämda föreskrifter i
kultuellt hänseende.
Den andra hufvudpunkten angick kyrkans tukt och
ordning. Man stadgade, att biskopar och domkapitel egde
dispensera från påfvens lag angående äktenskapsförbud
inom vissa slägtled; att domkyrkornas poenitentiarii skulle
ålägga kyrkostraff "och väl bruka någon skarphet med
dråpare och andre ogerningsmän, efter man ser, att det
verldsliga svärdet ofta ligger nere, och icke hafver sin
gång, som det borde"; att munkarne skulle vara under
biskopens lydno, i synnerhet i de stycken, som tillhöra
evangelii predikan; och att biskoparne, hvar inom sitt stift,
skulle efter omständigheterna inskränka de många
helgdagarnes antal, dock så att man bibehölle "vår Herres egna
högtider, jungfru Marias, apostlarnes och patrocinii dagar",
med hvilket sistnämnda uttryck förstodos de åminnelsedagar,
som i hvarje kyrka firades till hennes skyddshelgons ära.
Den tredje hufvudpunkten angick kyrkoceremonierna.
Det var dock här ej fråga om att afskaffa dem, utan blott
att förklara deras rätta mening. Så heter det, att "vigdt
vatten icke hafves för den skull, att det skall borttaga
synden", ty det gör Kristi blod allena, utan i den akt att
man skall ihågkomma, att vi äre döpte och stänkte med
Kristi blod. "Beläte hafves icke för den skull, att vi skole
niga och buga för dem", utan till en åminnelse efter
Kristus eller heliga menniskor. "Palm viges icke, ej heller
brukas dertill, att man derpå skall sätta sin tröst", utan
till en erinran om Kristi intåg i Jerusalem, då folket strödde
palmqvistar på hans väg. Om pilgrimsresor skall folket
undervisas, på det sådana måtte efterhand försvinna eller
åtminstone icke göras i annat syfte än att vinna "en
god lärdom, men icke för någon besynnerlig gudstjensts
eller aflats skull, den man i alla rum öfverkomma kan,
efter det Gud är så väl i det ena rummet som i det andra"
o. s. v.
Onekligen voro Örebrobesluten affattade med stor
varsamhet och i öfverensstämmelse med konung Gustafs
ofta uttalade grundsats att "undervisa först och reformera
sedan". Väl gjordes för framtiden Guds ords förkunnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
