Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- § 65. Karl och hans hofpredikant Micronius arbeta på kalvinismens införande i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ 65. Karl och hans hofpredikant Micronius arbeta på kalvinismens införande i Sverige.
Under sin vistelse i Liffland hade Karl kommit i
beröring med en kalvinistisk prest, vid namn Theodor
Micronius, hvilken antagen till hofpredikant följde honom
hem och började här i landet offentligen predika den
kalvinska läran. Den nye erkebiskopen och de öfrige vid
riksdagen i Stockholm (1602) närvarande biskoparne
förekallade derföre Micronius till förhör, och då han dervid
befanns hafva reformert lära, förbjöds han att här i riket
utöfva prestembetet. Långt ifrån att fästa något afseende
härvid, blef Karl ytterst förtörnad och uttalade i en skrift
af bittraste innehåll mycket svåra och kränkande
beskyllningar mot presterskapet. Följande dag vände han sig till
ständerna med en skrifvelse, i hvilken han, såsom nu
förordnad att fortfarande föra regeringen, förklarade sig icke
vilja gifva annan försäkran om religionen, än att han skulle
hålla rikets innebyggare vid Guds klara och rena ord samt
den Augsburgiska konfessionen, såvidt hon kommer dermed
öfverens. Det var första gången, som hertigen sålunda
visade, att han ej oinskränkt ville underskrifva den
Augsburgiska bekännelsen, och troligt är, att Micronii inflytande
åstadkommit denna ändring i Karls officiella ställning till
bekännelsefrågan.
Vidare begärde hertigen, att då i handboken och
kyrkoordningen mycket funnes, som "ännu hade smak af
den papistiska surdegen", några gode män måtte komma
tillsammans och öfverse dessa böcker, hvarpå de borde
antagas "af församlingen, hvilken denna sak ock vidkommer",
och icke af presterskapet allena. Afsigten var tydligen
den att i kyrkans liturgi insmuggla kalviniserande
ordasätt och sedan få ändringarne godkända i de särskilda
församlingarne, der Karl kunde använda sitt stora inflytande
på allmogen till att genomdrifva sina önskningar äfven
emot presterskapets vilja.
En ny liturgisk strid hotade sålunda den svenska
kyrkan, och man må derföre icke undra på, om ständerna voro
på sin vakt. I sitt svar på hertigens skrifvelse uttala de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0139.html
