Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 85. Johan Duræi besök i Sverige. - § 86. Johannes Matthiæ och Nicolaus Eschilli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sade sig omedgörliga och uttalade sig temligen skarpt emot
honom och hans sträfvanden i en offentlig förklaring, som
utgafs af trycket. En fundamental åtskilnad är, säger
presteståndet, mellan lutheraner och reformerta. Endast i fall
de senare öfvergåfve sina villfarelser och antoge
Augsburgiska bekännelsen i alla punkter och i den mening, i
hvilken hon blifvit närmare utvecklad i apologien och formula
concordiæ, vore en förening möjlig. De af Duræus
föreslagna medel för endrägtsverkets åvägabringande finner
presteståndet olämpliga och odugliga. Tillika begärdes hos
regeringen, att Duræus måtte skickas ur landet.
Regeringen svarade, att hon ej visste någon "förargelse vara af
honom gjord i en sak eller annan", men likväl, "emedan
hans väsende här föga kunde göras behof", skulle han blifva
tillsagd att med det snaraste begifva sig hädan.
I Augusti 1638 lemnade också Duræus Sverige. Flere
gånger sökte han visserligen återknyta jmderhandlingarna;
men det lyckades ej. Lika liten framgång rönte han
annorstädes. Oaktadt sitt nit och sitt redliga bemödande
hade han, när han 1680 i Kassel slutade sin lefnadsbana,
ännu icke fått se någon frukt af det arbete, som han under
ett halft sekel så outtröttligt och ihärdigt hade fortsatt.
§ 86. Johannes Matthiæ och Nicolaus Eschilli.
Inom Sverige hade Duræi alla fredsbemödanden
verkat raka motsatsen till det, han åsyftat. Oviljan mot
kalvinisterna, som redan förut var stor nog, hade genom de
framstälda unionsförslagen snarare ökats än minskats. En
enda af de svenska theologer, som deltagit i
underhandlingarna, skilde sig härutinnan från de öfriga. Denne-ende
var drottningens lärare och öfverhofpredikant Johannes
Matthiæ. Född i Vestra Husby i Östergöthland, der
fadren var kyrkoherde, hade han redan 1618 besökt Heimstedts
universitet, der Calixtus börjat verka i unionistisk rigtning.
Ar 1625 blef han theologie professor vid det af adeln
upprättade Collegium illustre i Stockholm, hvarpå han 1629
utnämndes till Gustaf Adolfs hofpredikant. Förut är
berättadt, huru han under kriget i Tyskland kom i beröring med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
