Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 86. Johannes Matthiæ och Nicolaus Eschilli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 6. JOHANNES MATTHIÆ OCH NICOLAUS ESCHILLI. 173
Duræus 1631. Hån lyssnade med begärlighet till dennes
plan om en förening mellan de protestantiska kyrkorna,
men vidtog tillsvidare inga åtgärder i denna rigtning, utan
egnade sig under de följande åren uteslutande åt sitt
vigtiga kall såsom drottning Kristinas lärare.
När Duræus kom till Sverige 1636, visade sig
Johannes Matthiæ visserligen mycket gynsamt stämd mot honom
och hans sak, men tyckes icke hafva offentligen tagit
något steg, för att stödja Duræus i de underhandlingar, som
han förde med presterskapet. Utan denna försigtighet
hade han säkerligen icke vid 1643 års riksdag erhållit
presteståndets röster till den efter Zebrozynthius lediga
bi-sko psstolen i Strengnäs. Men knappt hade han vunnit
denna befordran, förrän han ådrog sig uppmärksamhet och
misstankar genom en utgifven skrift.
Man hade länge påtänkt en revision och förbättring
af den gamla kyrkoordningen, och Johannes Matthiæ hade
af presterskapet fått i uppdrag att besörja en sådan. Det
var med anledning häraf, som han kom att utgifva ett
utkast till en ny kyrkoordning efter främmande mönster.
De böhmiska brödernas biskop, den berömde pedagogen
Johan Amos Cominius, som i likhet med Duræus ifrade
för en kyrklig union af de sinsemellan söndrade
protestanterna, begaf sig 1642 till Sverige och trädde i nära
vänskapsförbindelse med Johannes Matthiæ. Sannolikt blef
den sistnämnde genoni honom bekant med- de böhmiska
brödernas år 1616 antagna kyrkoordning och fann behag i
densamma. Han publicerade derföre år 1644 en skrift med
titel Idea boni ordinis in ecclesia, som till största delen var
öfversatt eller bearbetad efter nyss antydda kyrkoordning.
Författarens’ utkast var dock lämpadt efter svenska
förhållanden och slöt sig temligen nära till den i Sverige
häfdvunna kyrkliga ordningen. Den största förändring, som deri
föreslås, är införandet af konfirmation för ungdomen, som
borde förrättas af biskopen med handpåläggning. Men
der förekom äfven ett och annat, som tycktes erinra om
kalvinistiskt åskådningssätt och derföre kunde gifva
anledning till klander. Särskildt var detta fallet med vissa
yttranden, som gingo ut på, att döpelsen borde ske utan kops-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
