Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 88. Johannes Matthiæ arbetar för synkretismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 8. JOHANNES MATTHIÆ ARBETAR FÖR SYNKRETISMEN. 179
sion. Karl Gustaf utfärdade nämligen den 25:te Juni 1655
en religionsstadga, hvari hvarjehanda föreskrifter gåfvos
till främmande religionsmeningars utestängande. Var nu än
denna stadga kanske närmast föranledd af drottning
Kristinas året förut timade, ehuru ännu hemlighållna och blott
på ryktets väg förnumna, religionsförändring, så var hon
säkerligen ock afsedd att värja den nye konungen för alla
misstankar om hemlig benägenhet för kalvinism. Ty
angående motiverna till ifrågavarande stadga heter det i ett
riksrådets protokoll, att konungen, " som var af en kalvinsk
fader, ville dermed stoppa munnen igen på presterna och
andra, som eljest torde om hans religions exercitio fatta
ogynsamma tankar". Emellertid synes biskopen i
Strengnäs fortfarande hafva räknat på sympathier hos konungen
för sina kyrkliga fredssträfvanden. Den 7:de Mars 1656
skref han nämligen till Karl Gustaf, när denne stod med
sina segrande krigareskaror i Polen, och uppmanade honom
i de mest allvarliga och bevekliga ordalag att använda de
stora framgångar, hvarmed Gud välsignat hans vapen, till
förmån för unionssaken samt ofördröjligen träda i
underhandling med vänligt sinnade evangeliska furstar om basta
sätte.t att " evangelium pacis apud omnes promovere". Men
konungen hade helt andra saker att tänka på, och
biskopens bref blef utan all verkan.
Samma år 1656 började Johannes Matthiae att i spridda
häften utgifva en skrift under namn af Rami olivæ sept
en-trionalis. Han säger sig här vilja lemna ett litet bidrag
till lösningen af tidens stora fråga angående häfvandet af
de kristnes inbördes stridigheter och uttalar sin
förhoppning om möjligheten att på underhandlingens väg kunna
uppnå " ecclesiarum unio atque schismatis abolitio". Det
var tydligen Duræi fredsplan, som författaren sålunda
upptog; och man kan icke undra på, om den gamla
misstanken för synkretism nu vaknade med ny styrka.
Genast efter utgifvandet af de första delarne af Rami
blef oron stor i Upsala theologiska fakultet, som vid denna
tid bland sina lärare räknade, utom Terserus, de för
grundlig lärdom berömda professorerna Lars Stigzelius, Karl
Lithman och Erik Odhelius. Allvarliga öfverläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
