Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 88. Johannes Matthiæ arbetar för synkretismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 8 8. JOHANNES MATTHIÆ ARBETAR FÖR SYNKRETISMEN.
höllos om hvad som borde göras med anledning af
Strengnäsbiskopens skrift, och beslutet blef att i fakultetens namn
vänligen tillskrifva och förmana författaren. Så skedde
äfven. Ett bref afsändes, till hvilket Odhelius hade uppsatt
konceptet. Men Johannes Matthiae, som var mycket
ömtålig, tog saken illa och klagade i sitt svar öfver "obillig
och onödig korrektion". Emellertid synes skriftvexlingen
i ämnet hafva upphört, och biskopen blef oantastad, så länge
Karl Gustaf lefde, hos hvilken han på grund af gammal
vänskap alltid kunde påräkna ett skyddande stöd.
Men efter konungens död (1660) och under
förmyndareregeringen för hans unge son Kakl xi kom Johannes
Matthiæ snart i en kinkigare belägenhet. Hans egen o
vishet var skuld dertill. Biskopen drefs nämligen af sitt
brinnande nit framåt på den beträdda banan och utgaf 1661
till fortsättning ej mindre än 8 nya delar af sina Rami,
der han fullständigare utvecklar sina åsigter och i likhet
med Calixtus förklarar, att då inom "ecclesia universalis
per totum mundum sparsa" full öfverensstämmelse kunde
anses ega rum beträffande "dogmata fidei essentialia et
fundamentalia", så borde meningsolikheten i afseende på
"disputabilia" eller tvistefrågorna icke tillmätas sä stor
vigt, att hon finge slita den kristliga kärlekens
sammanhållande band.
Detta biskopens tilltag väckte stormen. Erkebiskop
Lenæus skref till författaren och erinrade om de hittills
fullkomligt misslyckade unionsförsöken samt den kända
svekfullheten hos kalvinisterna, hvilka visserligen städse yrkade
på förlikning, men när fråga blef om eftergifter, i sjelfva
verket icke ville eftergifva det ringaste, utan blott genom
tvetydiga uttryck sökte gifva sig ett sken af tillmötesgående.
Äfven regeringen ansåg sig böra något åtgöra och beslöt
infordra utlåtande i saken af theologiska fakulteten i
Upsala. Denna lärda myndighet underkastade
Strengnäsbiskopens skrift en utförlig kritik, som, såsom man kunde
vänta, utföll ogillande. * Särskildt framhålles, att allt tal
om öfverensstämmelse " in fidei fundamento" vore
meningslöst, innan man lyckats visa, "quot et quinam sint articuli
fundamentales", hvarjemte fakulteten anmärker, att äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
