Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 88. Johannes Matthiæ arbetar för synkretismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 8. JOHANNES MATTHIÆ ARBETAR FÖR SYNKRETISMEN. 181
åtskilliga trosläror af mera sekundär natur icke kunde
förnekas eller mot afvikande läror utbytas, utan att sjelfva
fundamentum omstörtades och gjordes obrukbar "ad fidem
salvificam sive generandam sive fulciendam".
Professor Erik Odhelius aflemnade och uppläste detta
betänkande i rådet den 29:de April 1662, hvarefter på
regeringens föranstaltande en kommission af biskopar och
theologer i Juni månad sammanträdde i Stockholm. Bland
kommissionens ledamöter synas domprosten Laes
Stigze-lius i Upsala och Samuel Enandee, hvilken år 1655 liade
efterträdt Andreas Prytz såsom biskop i Linköping, hafva
varit mildare stämde mot den anklagade, hvaremot
biskopen i Vesterås Olof Laueelius och pastor primarius i
Stockholm Eeik Empoeageius voro böjde för strängare
åtgärder. Den senare åsigten segrade, så att regeringen på
grund af kommissionens utlåtande beslöt utfärda förbud mot
Strengnäsbiskopens skrifter och gifva honom sjelf en
tjenlig föreställning. Dessutom ansågs nödigt, att något
"pu-blicum scriptum" uppsattes och "regia auctoritate"
utgåf-ves, på det "våra religionsförvandter måtte se, det Rami
olivæ vore improberade". Uppdraget att författa en sådan
skrift lemnades åt professor Odhelius, som ock åtog sig
dess fullgörande.
Kort derpå utfärdade Johannes Matthiae ett
cirkulärbref till. presterskapet i sitt stift, innehållande
underrättelse om det utgångna kungliga förbudet mot hans skrifter
och försvar mot de honom deri gjorda beskyllningarne,
hvarjemte han, som förut under hela sin tjenstetid aldrig hade
visiterat i stiftet, nu tillkännagaf sig ämna anställa en
allmän visitation öfver hela stiftet, för att tillse, huru der stode
till. Samtidigt vände han sig till Kongl. Maj:t med begäran
att få utgifva, hvad han kallade Speculum christiance fidei^
och deri "sammandraga våra kristeliga trosartiklar och
kyrkoseder".
Allt detta göt naturligtvis olja på elden. Regeringen,,
som sade sig hafva med ledsnad förnummit, att biskopen
"blifver bestående på sina gamla och olideliga principiis%
utan att vilja erkänna sina fel, anbefalde honom
strängeligen att hålla inne med publikationen af sitt Speculum samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
