Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 102. Biskopens ställning till presterskapet. - § 103. Biskop och domkapitel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tera inom stiftet och dervid noga ransaka såväl angående
presternas embetsförvaltning och lefnadssätt som
beträffande deras åhörares kristendomskunskap och öfriga
förhållande i religiöst och sedligt afseende.
§ 103. Biskop och domkapitel.
Vid biskopens sida stod kapitlet. Ty visserligen hade
reformationen upplöst de gamla Catholska domkapitlen,
men 1571 års kyrkoordning stadgade deras nybildande. De
skulle, såsom förut är berättadt, jemte biskopen bestå af
6 personer, nämligen: biskopens official eller .prost,:
kyrkoherden, skolmästaren, leetor theologiæ, poenitentiarius och
syssloman. Men Karl IX inskränkte kapitelsmedlemmarnes
antal, i det att han vid 1604 års riksdag afskaffade offi^
cial- och poenitentiarii-embetena, hvarpå den förra värdiga
heten öfvergick till kyrkoherden vid domkyrkan och den
senare vanligen förenades med någon af de andra tjensterna
vid kapitlet eller med den nu bland Capitulares upptagne
konrektorns befattning. Sysslomanstjensten bibehölls
visserligen, men bestriddes under Karls återstående regering
af dertill förordnade lekmän..
Domkapitlens sammansättning fortfor under den
följande tiden att vara temligen obestämd, och full
öfverensstämmelse härutinnan fanns icke mellan d^ olika stiften.
Upsala domkapitel erhöll dock redan 1621 den organisation,
som sedermera i allt väsentligt bibehållit sig, enär Gustaf
Adolf nyssnämnda år för ordnade, att innehafvarne af de
fyra professurer, som då upprättades inom den theologiska
fakulteten, skulle vara assessorer i consistorium
ecclesia-sticum. Men i de andra stiften dröjde det längre, innan
man kom till någon definitiv lösning af domkapitelsfrågan.
Johannes Bothvidi fick 1631 vid sitt tillträde af Linköping»
stift den föreskrift af konungen, att han skulle i sitt
domkapitel icke allenast bibehålla dem, som hittills varit dess
medlemmar, utan äfven dit inkalla andra förståndige
prestman ifrån de närmaste socknarne. Biskop Johannes
Rudbeckii kyfkostadgar uppräkna i Vesterås’ domkapitel icke
blott de gamla kanikembetena, utan äfven rektor och lee-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
