Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 103. Biskop och domkapitel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tores vid skolan, och i Strengnäs domkapitel nämnas
såsom bisittare år 1644 kyrkoherden vid domkyrkan,
rectores och lectores theologiæ vid gymnasium samt "någre
andre utaf ministerio".
Användandet af skollärare i stiftsstyrelsen ansågs
således lämpligt. Men samtlige lektorers inträde deri var
ännu icke föreskrifvet. Detta skedde först året efter
kyrkolagens sanktionering. Genom kungliga förordningen af den
ll:te Februari 1687 om rättegång uti domkapitlen
stadgades nämligen, att biskopens bisittare skulle utgöras i Upsala
och andra universitetsstäder af prof essores theologiæ samt i
öfriga stiftsstäder af kyrkoherden uti domkyrkan och
leetores vid gymnasium.
Förhållandet mellan biskop och- Capitulares var ej noga
bestämdt. Stiftsstyrelsen låg till en början uteslutande i
biskopens hand, och domkapitlet synes deri icke hafva
tagit någon verksam del. Men i konung Sigismunds
försäkran angående religionen stadgades, dels att kapitlet
tillsammans med stiftet skulle välja biskop, dels att vid
tillsättning af prester kapitlets råd och samtycke skulle af
biskopen inhemtas. De nu börjande kapitelsprotokollerna
intyga ock kapitularernas deltagände med biskopen i
ärendenas handläggning, ehuru den sistnämndes röst ännu länge
torde hafva varit den hufvudsakligen afgörande.
Gränserna för kapitlens domsrätt voro länge föga
bestämda. Utom frågor rörande kyrkodisciplin, presters
till- och afsättning samt den kyrkliga ordningen i allmänhet
upptogo kapitlen ganska ofta rent verldsliga mål till be^
handling och agerade förlikningsdomstol, då den ena parten
var en prest. Men genom kyrkolagen och den ofvannämnda
förordningen af 1687 reglerades fullständigt den andliga
domsrätten, så att de mål, som voro af mera verldslig
natur, icke längre af domkapitlen fingo upptagas och afdömas.
Tilläggas bör, att kapitlen öfver sina underlydande prester
utöfvade ett strängt välde, så att de icke blott ofta
inmanade dem i fängelse, utan till och med blandade sig i
deras familjeangelägenheter, hvilket ej sällan gick ända
derhän, att de förbjödo prester ingå äktenskap, som befunnos
vara opassande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
