Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 143. Svebilii katekes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143. SVEBILII KATEKES. 305
barnalära, som flerestädes vann stort förtroende samt både
länge och flitigt brukades. Emellertid begagnades äfven
andra läroböcker, som ledo af hvarjehanda brister, och den
brokiga blandningen af olika katekesförklaringar vållade
stor oreda.
Man började derföre mer och mer känna behofvet af
enhet i* kateketisk undervisning, på det de enfaldige icke
måtte förvillas af olika uttryck och lärosätt, och detta
framkallade helt naturligt önskan om en gemensam för hela
riket gällande lärobok. Redan vid riksdagen 1672
propo-nerade erkebiskop Laes Stigzelius, "att vid catechismir
förhör borde vara lika quæstiones i alla stiften och
præpo-situris", och häri instämde hela det församlade
presterskapet. Emellertid blef ännu ingenting vid saken åtgjordt.
Men åren 1685 och 1686 kom samma ärende åter på tal vid
slutgranskningen af kyrkolagen, och arbetet sattes nu
genast i gång på konungens uppdrag. Redan 1686 utkom af
trycket "Doktor Martin Luthers catechismus, med enfaldiga
spörsmål förklarad och efter höga öfverhetens befallning
utgången, på det presterna enhälligt öfver hela riket skola
bruka samma sätt vid ungdomens undervisning och förhör
i kristendomsstyckena". Denna katekes var ett samarbete
af många, gjordt i hast och sammanplockadt ur åtskilliga
tidigare utgifna katekesförklaringar. Haquin Spegel hade
visserligen fört pennan vid bokens sammanskrifvande, men
synes för öfrigt icke hafva haft större del i bestämmandet
af dess innehåll än andre hans medarbetare. Emellertid är
denna bok känd under namn af den Spegelska katekesen,
och det var biskop Spegel, som orättvist nog fick uppbära
förebråelserna för de fel, som ansågos vidlåda arbetet. Det
möttes nämligen genast af misstroende och klander, enär
dåvarande theologie professorn i Upsala Eeik Benzelius,
hans kollega i fakulteten Henrik Schutz, superintendenten
i Hernösand Matthias Stetjchius samt den nitiske och lärde
Aboprofessorn Enewald Svenonius jemte några andra icke
utan en viss hetsighet uppträdde såsom ogillande granskare.
De anmärkningar, hvilka såväl af desse män som af flere
domkapitel gjordes, kunde visserligen ej tillvita den nya
katekesen någon irrlärighet, men väl klagades icke utan
Cornelius: Sv. kvrk. hist. efter reformationen. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
