Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 143. Svebilii katekes. - § 144. Jubelfester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skäl dels öfver obestämdhet i uttrycken, dels öfver
ofullständighet. I synnerhet tog man anstöt deraf, att de nu
tillagda förklaringarne hade blifvit sammanblandade med
Luthers, och att några af dessa sistnämnda blifvit uteslutna.
Konungen gillade missnöjet och gaf befallning, att boken
skulle indragas, "emedan något der finnes uteslutet, som
nödvändigt bort vara anfördt, och verket således
ofullkomligt är".
Emellertid egde Spegels katekes, oaktadt sina
ofullkomligheter, äfven mycket godt och användbart, som
sedermera ej försmåddes af den auktoriserade katekesens
utarbetare. Denne man var Olof Svebilius, hvilken år 1681
efter Johannes Baazii frånfälle hade kallats att utbyta
biskopsstolen i Linköping mot erkebiskopsstolen i Upsala,
den han innehade till sin död den 29:de Juli 1700. Åt
honom gaf konungen år 1688 iuppdrag att efter, tagen
kännedom om domkapitlens påminnelser vid det förra förslaget
och enligt den method, han sjelf funne tjenligast, författa
en katekes, som " till en rätt uniformitets erhållande kunde
öfverallt i riket praktiseras och brukas vid ungdomens
förhör och eljest". Så tillkom Svebilii bekanta förklaring
öfver Luthers lilla hatekes. Gillad af presteståndet, utgafs
denna bok af trycket 1689, anbefaldes såsom norm för
religionsundervisningen öfver hela riket och har i sådan
egenskap blifvit allmänt begagnad ända till början af
innevarande århundrade.
§ 144. Jubelfester.
Under 1600-talet firade den svenska kyrkan tvenne
jubelfester. Den ena, som var den första evangeliska
jubelfest i Sverige, påbjöds af konung Gustaf Adolf. Till
denna stora högtid utsagos den 21:ste dagen uti Januari,
Februari och Mars månader år 1621. Sveriges folk
hembar då sin tacksägelse till Gud, som hulpit dem och deras
fäder ifrån det påfviska mörkret- samt i hundra år förunnat
dem ega den rena evangeliska läran. Derjemte skulle
festen påminna derom, att "konung Gustaf I år 1521 den
21:ste Januari fattade mod och begynte att frälsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
