Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (650.) 13 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
SVENSK LÄRAEETIDNING.
N:r 24
lingar öfver alla möjliga på dagordningen
stående skolfrågor, dels tid efter annan
längre eller kortare historiska
framställningar öfver pedagogikens, skolans och
lärarekårens utveckling. Där måste
berättelserna öfver de stora allmänna mötena,
huru intressanta dessa ock varit,
nödvändigt komma att undanskymmas i den
omgifvande frodiga mångfalden. Hos oss
däremot kunna de, på grund af vår
pedagogiska litteraturs relativa torftighet, blifva
ett slags milstolpar, af hvilka man
någorlunda kan bedöma, i hvilken riktning
utvecklingen rör sig och huru långt den vid
hvarje särskildt tillfälle hunnit. De kunna
blifva pedagogiska hufvudverk, hvilkas
betydelse och värde icke förminskas däraf,
att de ej hafva en författare, utan ett eller
ett par hundrade.
Af dessa betraktelser synes mig följa,
att det måste anses såsom ett grundligt
missgrepp, ifall utgifvaren af en
skolmö-tesberättelse sätter snabbheten såsom främsta
ögonmärke och ser sin uppgift
hufvudsakligen ur tidningsmannasynpunkt. Han
dömer sig därmed i förväg till ett
misslyckande. Att täfla med tidningarna i
hastighet är ju för honom en omöjlighet.
Visserligen kan han genom ett i stor skala
företaget aftryckande af tidningsurklipp
komma därhän, att han kan slänga ut sitt
»arbete» i bokmarknaden ett par månader
efter mötets slut. Men hvad han härmed
vunnit är egentligen blott att föreviga alla
de missuppfattningar och misstag, som
ifrågavarande tidningsurklipp innehålla och
att gifva en i bästa fall matt och mager,
i vanligaste fall rent af skef och oriktig
bild af mötet. Kommande tiders
skol-historici skola i brist på bättre taga
kännedom äfven om dylika berättelser, men
de skola ha ett oändligt besvär med att
kontrollera och beriktiga sina oriktiga
källor, och de skola hafva åtskilligt smått och
godt att säga om vederbörande utgifvares
oförstånd, makiighet och slarf.
Exempel skulle kunna anföras från
såväl svenska som nordiska
Skolmötesberättelser, men för att ej såra någon låter jag
exemplen fara.
#
Huru förhåller det sig nu i förevarande
afseende med berättelserna för de båda
möten, hvarom här närmast är fråga?
Den danska berättelsen utkom afsevärdt
tidigare, om jag ej misstager mig redan i
slutet af 1893, medan den svenska
däremot lät vänta på sig ända till slutet af
april 1894. Orsaken till den senares
dröjsmål var dels, såsom förut blifvit påpekadt,
det tidsödande insamlandet af
subskriben-ter, dels det drygare arbetet (beroende på
det vida större antalet anföranden m. m.),
dels och framför allt den ojämförligt
omsorgs f u Hare redigeringen.
Härmed vill jag på intet vis hafva sagt,
att den danska berättelsen ej i och för sig
skulle vara en intressant och lärorik bok.
Men ur rent teknisk synpunkt, d. ä.
såsom berättelse betraktad, tillfredsställer den
icke de strängare fordringar, som den
svenske utgifvaren med rätta ställt på sitt
arbete,
Vid mötet i Göteborg förekommo i allt
216 anföranden. Alla återfinnas i
berättelsen i direkt form, sådana de blifvit
justerade af talarne själfva, samt med
korrekt angifvande af talarnes namn, initialer,
titlar och hemvist, alla ratt stafvade.
Vid mötet i Köpenhamn förekommo
summa 132 anföranden. Af dessa äro endast
84 lämnade i direkt form, alltså 48 i
indirekt refererande. Redogörelserna för
diskussionerna förete därför en ständig
växling af direkta och indirekta anföranden.
Som prof anföres:
Skolebestyrer Axel Plenge, Viborg: Jeg skal
ikke tillade mig* ät d0mme om, i hvilken Grad
Prof. Kromann har Ret - - -
Skoleinspekt0r Wiggers, Kjöbenhavn: Jeg er
enig med Prof. Kromann i, ät - - -
Seminarielserer Martin Kristensen, Gjedved,
kunde ikke vsere enig med Professor Kromann
i den Paastand, ät ––––
Seminarieforstander Winther, Silkeborg: For
mig är det ikke Hovedsagen ät 0ve Kritik––––-
Overlserer Jens Langkjcer, Nykj0bing paa F.:
Jeg er enig med Hr. Skoleinspekt0r Wiggers i,
ät–––––-
Seminarieforstander P. Bojsen, Gjedved, fandt
det uriktigt, ät - - -
Dr. phil. Han» Olrik fristedes som Medlem
af Eksamenskommissionen just ikke til ät tage
Ordet i denne Forsamling - - -
Skoleinspekt0r N. P. Tradsborg, Kolding: I
Anledning af Professor Kromans Udtalelser
med Hensyn till Uddannelsen i praktisk
Skole-gerning skal jeg tillade mig ät–––––-
Skoleinspekt0r Wiggers havde ikke ventet, ät
en Bemserkning - - -
Samma blandning förekommer äfven i
fråga om öfriga diskussioner.
Endast 89 anföranden angifvas vara
»meddelte Udgiveren af Foredragsholderne
(Talerne?) selv». De öfriga 43 »ere tagne
fra Referater», med hvilket senare uttryck
tvifvelsutan menas vanliga tidningsreferat.
Angifvandet af namn, initialer och
hemvist är mycket bristfälligt. Sålunda läses
framför anförandena sådana beteckningar
som:
Lserer Matthiessen, Haarslev, Fr0ken Thuesen,
Odense, F0rstel8erer Petersen, Bredsten,
Skrive-laerer Sogaard, Overlserer Olsen, Varde, Pastor
Hansen, N0rre Nissum, Lserer Jepsen, Kongstecl,
Forretningsf0rer Schultz, Kjöbenhavn, Lserer
Frederiksen, Gidstrup o. s. v.,
utan att man någonstädes i berättelsen kan
få reda på, hvad dessa herrar och damer
heta mer än Matthiessen, Thuesen,
Petersen, Olsen, Hansen, Jepsen, Frederiksen
m. m.
På samma sätt nämnas såsom
föredragshållare, inledare och talare:
Lserer Ludvig Hammer, Laerer Carl
Henrich-sen, Skolebestyrer Siersled, Skolebestyrer K. A.
Schneekloth, Skolebestyrer N. A. Vodder,
Skoledirektör Theisen m. fl.,
men hvar dessa herrar äro ifrån, därom
lämnas man af berättelsen i okunnighet.
Äfven i fråga om sådana uppträdande
personer, rörande hvilka man kan erhålla
någorlunda fullständigt besked, måste man
för detta ändamål ofta underkasta sig ett
ganska mödosamt jämförande studium.
Sålunda träffar man på ett ställe en person
»P. A. Holm», på ett annat »F0rstelserer
P. A. Holm», på ett tredje »P. A. Holm
(Bjerge)» och på ett fjärde »Leerer P. A.
Holm, Bjerge». Likaså läser man på ett
ställe »Johansen (Fredericia)», på ett an-
nat »Overlserer Johansen, Fredericia», på
ett tredje »E. Johansen (Fredericia)» och
på ett fjärde »Overlserer Erik Johansen,
Fredericia». Ännu ett exempel i samma
väg må anföras: »S. J. Pindborg», »Lserer
S. J. Pindborg», »S. J. Pindborg
(Stubbe-rup)», »Leerer Pindborg, Stubberup» och
»Laerer S. Jensen Pindborg, Stubberud»
o. s. v.
Härtill komma en hel del olikheter i
stafningen af alldeles samma namn:
Kro-man och Kromann, Martin Kristensen,
Ged-ved och Martin Christensen, Gedved,
H0j-bye och Heybye, Hammershej och
Ham-mersh0y, Pastor Kaa och Pastor Alfr. Kaae
o. s. v.
Allt detta är småsaker, men äfven
småsaker skola vara riktiga, t. o. m. om det
skulle kosta mycket besvär att fä dem
riktiga*. Och mycket besvär kostar det verk- j
ligen, så mycket till och med, att om vid
ett större möte förberedande åtgärder i
detta syfte ej äro vidtagna, så kommer
be-rättelseutgifvaren att finna sig ställd inför
en omöjlig uppgift. Att man vid de
senaste svenska mötena kunnat gå i land
därmed beror på den vid dem gällande
ordningen, att hvarje talare måste anmäla
sig genom namnkort och tala från bestämd
plats, samt att hvarje diskussion haft sin
särskilda ansvarige referent, hvilken senast
14 dagar efter mötets afslutande skolat
af-lämna sin redogörelse till
mötessekreteraren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
