Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (748.) 29 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 18
SVENSK LÄRARETIDNING.
267
de lärjungar, hvilka redan vid 12-13 års
ålder skola sluta sin skolgång, hafva större
nytta af att begagna folkskolan än af att
genomgå läroverkets tre nedra klasser. Allt
mer har ock den åsikten börjat göra sig
gällande, att den lämpligaste
afslutningsål-dern för sådana lärjungar, som önska en
mera vidsträckt allmänbildning än den, som
under folkskoleåldern kan medhinnas, är
icke 14-15 år utan snarare 15-16 år.
Det är ock till denna ålder, som hrr Berg,
Hammarlund och Boethius önska den af dem
föreslagna allmänt medborgerliga
bildnings-pröfningen förlagd. Skulle en sådan
pröfning komma till stånd, så synes det
uppenbart, att småläroverksstäderna måste sträfva
att få sina barn, gossar såväl som flickor,
förberedda för densamma. Detta kan då
tänkas ske på tvänne sätt: antingen så, att
dessa städer på egen bekostnad förse sina
treklassiga läroverk med treklassiga
Öfverbyggnader (ty att staten skulle åtaga sig en
sådan ny börda, tror säkerligen ingen) eller
ock så, att dessa läroverk genom
inträdesfordringarnas höjande flyttas upp och
förvandlas till dylika Öfverbyggnader. För
utskottet synes ingen tvekan kunna råda oni
det sätt, hvarpå ifrågavarande städers eget
välförstådda intresse i detta afseende bäst
främjas.
På nu angifna skäl har utskottet funnit
sig, med anledning af hrr Bergs och
Hammarlunds motion, böra tillstyrka:
a) att samtliga nu befintliga treklassiga
allmänna läroverk och pedagogier indragas;
b) att som ersättning för dessa läroverk
statsunderstöd lämnas åt af kommunerna
upprättade treklassiga »niellanskolor» (högre
folkskolor], anordnade i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med följande af 1893 års
statsutskott förordade och af andra
kammaren godkända grunder:
1. Dessa skolors syfte bör vara att
tillgodose de lärjungars bildningsbehof, hvilka
vid 15-16 års ålder skola utgå i det
praktiska lifvet.
2. De böra vara tillgängliga for såväl
gossar som flickor samt förses med såväl
manliga som kvinnliga lärarekrafter.
3. För inträde i första årsklassen bör
fordras att vid anställd pröfning visa sig
äga det kunskapsmått, som en väl ordnad
folkskola (enligt normalplanen litt. A) kan
bibringa.
4. Vederbörande kommunalmyndighet bör
äga att bestämma, i hvilket eller hvilka
främmande språk undervisning bör meddelas,
dock att blott ett sådant blifver för lärjungen
obligatoriskt.
5. Undervisningen bör vara afgiftsfri,
dock att för lärjungar från annat skolområde
än det, som upprättat skolan, mindre afgift
må kunna få uppbäras.
6. Kostnaderna för dylik skola böra
bestridas dels af staten, dels af kommunen,
detta enligt väsentligen samma grunder, smn
nu gälla för folkskolan och som af 1882
års läroverkskommitté föreslogos beträffande de
då ifrågasatta »kommunalskolorna».
Första klassens indragning
vidröres därnäst af reservanterna. Äfven
här lämnas eri redogörelse för frågans
tidigare behandling, af hvilken framgår
att andra kammaren upprepade gånger
uttalat sig för denna reform. Därefter
heter det i reservationen:
Då i nu meddelade historik en
redogörelse blifvit lämnad icke allenast för
föreliggande frågas tidigare öden utan ock för
de skäl, som under meningsstriderna härom
blifvit å båda sidor anförda, kan utskottet
i sin följande framställning härom fatta sig
kort.
För de föräldrar, hvilka kunna tänka på
att möjligen sätta sina söner i läroverket,
måste det gifvetvis vara af vikt att få
af-görandet häraf förlagdt till en högre ålder
än 9 år.. Indragningen af första klassen
skulle för dem innebära en stor praktisk
fördel, vare sig de äro bosatta i
läroverksstaden eller på landsbygden, mest
naturligtvis i det senare fallet.
Tämligen allmänt torde numera medgifvas,
att det äfven i socialt hänseende skulle vara
en fördel, om folkskolan, så långt sig göra
låter, blefve använd såsom gemensam
bottenskola för barn af alla samhällsklasser. Det
fordom ofta hörda talet, att staten vid
ordnandet af sitt undervisningsväsende vore
skyldig att taga hänsyn till vissa föräldrars
på sociala fördomar grundade »obenägenhet»
mot att sätta sina barn i folkskolan, har
allt mer förstummats.
I samma mån som detta skett, har ock
folkskolan verkligen närmat sig målet att
blifva en allmän bottenskola. De
statistiska uppgifter, som föreligga rörande
skolväsendet i våra större städer, lämna härom
intet tvifvel. Sålunda undervisades af
skolpliktiga barn (7-14 år) i två af dessa
städer följande procent:
(Här återgifvas åtskilliga stastistiska
uppgifter från Stockholm och Norrköping, enligt
hvilka i Stockholm undervisades år 1882 i
folkskolor 55,6 %, i läroverk, specialskolor
och privatskolor 28,8; år 1894 voro de
motsvarande siffrorna resp. 75,0 och 16,4. I
Norrköping undervisades år 1883 i folkskolor 70 %
och i läroverk, specialskolor och privatskolor
19,2 %; år 1894 däremot resp. 77,5 och 11,7 %.)
På liknande sätt förhåller det sig äfven
i Göteborg, Malmö och Jönköping samt på
flera andra ställen. Öfverallt har man börjat
inse, att folkskolan, där hon är någorlunda
väl ordnad, bör i afseende på undervisningen
i de svenska ämnena ganska väl kunna mäta
sig med »högre» skolor för samma
åldersstadium. Det är därför ett icke ovanligt
förhållande, att föräldrar, hvilka tänka sätta
sina gossar i läroverket, låta dem genomgå
äfven den andra folkskoleklassen samt
därpå, efter att hafva beredt dem en liten tids
privatstudium af tyska, låta dem inträda i
läroverkets andra klass, hvilket förhållande
i sin mån bidrager till, att denna senare
klass alltid är betydligt talrikare än den
första. Ifall den tyska kursen icke lade
hinder i vägen, skulle nu angifna utväg
vara ännu mera allmänt begagnad.
Såsom bekant äro läroverkets
inträdesfordringar nu på grund af riksdagens
skrifvelse n:r 131 den 11 maj 1894 så
omformulerade, att de vid anställd Inträdespröfning
skola kunna fullgöras af den, som
genomgått första årsklassen af fast folkskola litt.
A. Jämför man nu de kurser, som äro
föreskrifna för andra folkskoleklassen och
första läroverksklassen, så finner man, att
de i det hela motsvara hvarandra. Den
enda afsevärda olikheten utgöres af kursen
i tyska samt en i samband härmed stående
liten kurs i svensk grammatik. Denna
senare inträder enligt kursplanerna för vissa
städers folkskolor redan i andra
folkskoleklassen men enligt normalplanen (litt. A
och B) först i den tredje, efter hvars
genomgående barnen i medeltal torde vara
omkring J l 1/2 år, hvilket enligt statistiken
i det närmaste motsvarar verkliga-
medelåldern hos de gossar, hvilka begynna andra
läroverksklassens kurs.
Utskottet anser sig därför, med anledning
af hrr Ivar Månssons och Dahns motioner
samt med hänvisning till ofvan nämda
riks-dagsskrifvelse, kunna utan tvekan tillstyrka,
c) att nuvarande första klassen vid
samtliga högre och femklassiga allmänna
läroverk indrages,
att inträdesåldern till den blif vande första
klassen bestämmes till fyllda tio år, och
att fordringarna för inträde däri
förhållandevis ökas, så att de komma att
ungefärligen motsvara det kunskapsniått, som
skall vara inhämtadt vid utträdet ur andra
årsklassen af fast folkskola litt. A.
#
Därpå yttra sig reservanterna om
läroverkets båda uppgifter, om en allmänt
medborgerlig examen såsom slutmål vid
både läroverket och mellanskolan och om
gymnasier såsom öfverbyggnad på
läroverkets fjärde klass. För dessa
afdelningar medgifver utrymmet ej nu att
redogöra, utan måste vi inskränka oss
till att återgifva reservanternas
Sammanfattning.
De offentliga undervisningsanstalterna för
barn- och ungdomsåldern skulle efter
genomförandet af den skolorganisation, som
utskottet sålunda förordat, blifva:
6-klassig folkskola för åldern 6–12 år,
3- » mellanskola » » 12-15 »
5-klassigt läroverk » » 10-15 »
4- > gymnasium » » 14-18 »
För möjliggörande af en klarare öfversikt
öfver dessa skolarters inbördes förhållande
till hvarandra bifogas en grafisk
framställning. (Se nästa sida!)
Iledan en blick på denna grafiska
framställning torde - fortsätta reservanterna -
visa, att den af dem förordade
organisationen ingalunda motsvarar den, som hrr
Berg och Hammarlund uppställt såsom ett
framtidsmal och som redan blifvit
förverkligad i Schweiz och Amerika samt i
hufvudsak förordad i den föreliggande norska
regeringspropositionen. Deras förslag bär
tvärtom alltigenom pregeln af att vara eit
rn*–d-lingsfnr>tltig emellan det gamla orh det nya
Detta oaktadt tro reservanterna, att yenom
en läroverksref >rm i den af dem angifna
riktningen följande fördelar skulh* vinn s:
besparingar för statsverket^ enär de
ifrågasatta nya mellanskolorna icke skulle komina
att kosta staten pä långt när så myc ko t
som de nuvarande smäläroverken, och
jre-nom en indragning af föista klassen *a-nt
på åtskilliga or i er af de nuvarande kläs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
