Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (987.) 28 november 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 48
SVENSK LÄRARETIDNING.
803
skall han blifva i stånd därtill, om han
genom sin tjänstgöring i skolan kan hindras
närvara vid sådana tillfällen, då de
lämpligast kunna och böra ådagaläggas ?
Reglementet i fråga lämnar besked äfven i detta
afseende.
Efter anmälan (kurs. af oss) hos
Öfverläraren minst en dag förut må lärare erhålla
nödig ledighet för deltagande i kyrko- och
kommunalstämmor, riksdagsmannaval och
andra sammanträden, där läraren har
medborgerliga plikter att fylla.
Vid vår läsning har då och då skymtat
fram en »myndighetsperson», som i
allmänhet icke är allt för populär inom vår kår.
Och dock är han vid större skolkomplexer
så nödvändig, att, därest icke rätte mannen i
detta hänseende kommit på rätta platsen,
så är mycket af skolans
uppfostringsar-bete liksom sådt i luften. Men det är
icke nog med enbart detta (rätte mannen
pä rätta platsen), flan måste äfven vara
försedd med en sådan instruktion, att ingen
ovisshet på något håll råder om hans
befogenhet, men att icke heller något
otillbörligt klafbindande af den enskilde lärarens
individualitet får förekomma. Att jag här
afser öfverlärarens syssla inser en hvar.
Så vidt anmälaren kunnat finna, äro
föreliggande handlingar, reglemente och
öfver-lärareinstruktion, rent af beundransvärdt väl
»komponerade» i detta stycke. Allt fogar
sig samman till ett helgjutet helt af den
mest harmoniska beskaffenhet.
Att här ingå på citat blefve för
vidlyftigt. Med denna instruktion blir
Öfverläraren, om han i öfrigt besitter de rätta
egenskaperna, just nätt och jämt den han
skall vara: den enande, ledande och
samlande kraften inom skolan, den som
framför andra har att arbeta för »att de
grundsatser för undervisning och tukt,, som äro i
skolans reglemente ock läroplan samt andra
hithörande författningar gifna, tillämpas med
den likformighet och konsekvens, som
erford-ras, för att alla skolans krafter må kunna
samverka till lärjungarnas undervisning och
uppfostran», såsom instruktionen själf så
träffande uttrycker det
För detta ändamål åligger det honom
bland mycket annat (såsom uppsikt öfver
skolgång, handhafvande af skolexpeditionen
och vården om materielen m. m.) att, då
skolans angelägenheter göra det erforderligt,
sammankalla lärarne till öfverläggning
rörande undervisning, ordning och tukt. Några
enkla stadgar för dylika sammanträden äro
intagna under en särskild paragraf i
reglementet. De följa här såsom mindre vanliga.
1. Då skolans angelägenheter göra det
erforderligt, skall Öfverläraren sammankalla
lärarne till öfverläggningar, och är han därvid
ordförande.
2. Vid sådant sammanträde må
förekomma ärende, som, enligt detta reglemente eller
skolrådets beslut, blifvit öfverlämnadt till
lärarnes behandling, eller hvarom t-kolrådet vill
inhämta deras utlåtande, äfvensom andra
frågor rörande undervisning, ordning och tukt,
hvilka Öfverläraren rinner böra föredragas
inför lärarne. Beslut må fattas endast i fråga,
som blifvit för detta ändamål till lärarne
hänskjuten.
3. Vill enskild lärare framlägga ärende
vid sammanträde, göres därom anmälan hos
Öfverläraren. Finner han ej skäl sådan
begäran bifalla, äger sökanden att skriftligen
hänvända sig till skolrådet, på hvilket det
må ankomma att besluta, om och på hvad
sätt ärendet skall till behandling upptagas.
4. Lärarnes beslut bestämmes genom
öppen omröstning samt genom enkelt
roste-flertal. Vid lika röstetal gäller den mening,
ordföranden biträder. Öfverlämnar skolrådet
ett ärende till lärarnes behandling, må det
kunna bestämma, att endast folkskollärarne
eller ock, att endast småskollärarinnorna
skola i beslutet deltaga, I öfriga fall äga
alla vid skolan anställda lärare lika talan.
5. Då Öfverläraren anser det behöfligt,
eller någon af lärarne det yrkar, föres
protokoll af ordföranden eller af den af lärarne,
som han därom anmodar. Protokollet
justeras vid nästa sammanträde af ordföranden.
6. Så vidt lämpligen kan ske, hållas
lärarepersonalens sammanträden å tid, som ej är
anslagen till undervisning.
Vi öfvergå nu till läsningen af själfva
läroplanen, som dock endast är upptagen i
sammandrag, samt de därtill hörande
metodiska anvisningarna.
G-enast falla oss då i ögonen kurserna i
biblisk historia och katekes. Den förra
afslutas redan i 5:e klassen genom ett tillägg,
som vi icke funnit i någon läroplan förut,
men som fyller en lucka, så påtaglig, att
man rent af förvånas öfver att den icke
förr kommit till beaktande.
5:0 klassen. Biblisk historia: nya
testamentet från berättelsen om yttersta domen
till slutet af läroboken, kyrkans
grundläggning med ledning af apost’agärningar, några
enkla berättelser om kyrkans utveckling intill
Ansgarius. (Anmälarens kursivering.) (Desna
berättelser kunna lämpligen röra sig om
Poly-karpus, Klemens af Rom, Augustinus,
Bene-diktus af Nursia, Gregorius den store,
Bonifacius.)
Lämpligheten för att icke säga
nödvändigheten att på detta sätt slå en brygga
öfver till vår egen kyrkas historia torde
icke behöfva någon närmare motivering.
En nyhet, som under normalplanrörelsens
»marsdagar» sistlidna vinter påyrkades, är
äfven införd i denna läroplan, nämligen
katekeskursens förskjutning åt de högre
klasserna samtidigt med biblisk-historie-kursens
utvidgning i de lägre. Sålunda är inlärandet
af katekesens textord förlagdt till 3.:e
skolåret och den egentliga katekesläsningens
början uppskjuten till det 4:e.
Det är i öfverensstämmelse härmed som
kursen i biblisk historia, såsom synes
här-ofvan, är anordnad med tidigare afslutning.
I 6:e klassen förekommer endast en timmes
biblisk historia i veckan, afsedd uteslutande
för repetition. Den åtföljande timplanen är
ock uppgjord i öfverensstämmelse med dessa
anordningar.
Med synnerlig omsorg synes kursen i
bibelläsning på hela lektioner vara utarbetad.
Särskildt beaktansvärdt är det urval af
Davids psalmer, som förekommer i 5:e klassens
bibelläsningskurs.
Så blott några utdrag ur de
kristendomskurserna åtföljande metodiska
anvisningarna.
3. I lia och andra kla°serna använda
barnen icke lärobok i biblisk historia, utan
undervisningen sker genom att lärarinnan
enkelt och åskådligt, i nära anslutning till
bibelns framställning, så många gånger
berättar de bibliska berättelserna för barnen,
att de kunna tillägna sig deras innehåll. Så
många barn som möjligt böra slutligen ledas
att återgifva de delar af berättelsen, som äro
mest tilltalande för barn.
4. Från och med 3:e klassen användes
lärobok i biblisk historia, men läxorna böra
fortfarande förberedas genom att läraren
enkelt och åskådligt berättar för barnen.
Läxornas förhörande bör främnt ske genom att
barnen berätta, hvad de inhämtat. Härvid
ligger in^en vikt vid, om de använda egna
eller bokens ord, men de skola ledas att
berätta och må icke tillåtas att mekaniskt
rahbla npp läxan.
5. Vid katekesundervisningen ligger största
vikten därpå, att barnen så ledas att fatta
de framställda sanningarna, att de blifva
värmda af dem. - - - - - - - - -
6. I 4:e till och med 6:e klasserna bör
hvarje psalm, hvarur verser till inlärande
välja*, i sin helhet län*s innantill. Psalmens
behandling bör afslutas med att en eller
flera verser af densamma sjungas. - - -
I modersmålskurserna fästa vi oss
särskildt vid de planmässigt utarbetade och
progressivt ordnade kurserna för
talöfning-arna, vid kursen i språklära, som börjar
redan i 3:e klassen, samt vid
uppsatsskrif-ningarnas stegvis stegrade anordning med
början äfven för dem under 3:e skolåret.
Och så äfven här ett par citat:
1.–––––––––-Stycken, som ej kunna
af barnen fattas, böra ej heller läsas.
Barnen böra i alla klasserna tillhållas att
för sig själfva stafva orden, innan de
nedskrifva d^m.
8. Talöfningarna företagas dels i samband
med åHkådning!?öfmng*rna i lia och 2:a
klasserna, dels i samband med geografi-,
historie-och naturkunnighetsundervitmingen i
folkskoleklasserna samt genom hela skolan i
omedelbart samband med läsöfningarna
äfvensom då och då fristående på timmar, som
äro anslagna till läsning.
Men det börjar lida på tiden och på
tidningens utrymme under vår läsning. Vi
måste därför inskränka oss till några
utdrag, tagna ur högen här och där, några
»smakbitar», antydande halten och värdet
af de många förträffliga metodiska vinkarna.
Räkning.
Qt - _–––~ Yid inöfvandet af sorter
och vid deras användning i sakexempel skola
lärjungarna, så ofta det låter sig göra, själfva
mäta, väga och räkna föremål.
Geografi.
5. Vid framställning af hembygden får
icke försummas att göra utfärder till höjder
och viktigare platser ––––, hvarest
lärjungarna vi^as, huru det, som skall inläras,
i verkligheten är beskaffadt.
Historia.
2. Historiska primärfakta såsom fästning,
belägring, fältslag, sjödrabbning, regering
o. s. v. böra under olika tidehvarf i samband
med framställningen af någon viktigare
händelse beskrifvas så i detalj, att barnen
er-håila en konkret föreställning om dem.
3. Hembygdens historia bör, så ofta det
lämpligen kan ske, inflickas i framställningen.
Naturkunnighet.
1m - - - - Vid typväxternas
genomgående bör hvarje barn vara försedt med ett
lefvande exemplar af den växt, som
behandlas. Sedan barnen lärt väl känna en växt,
må de prässa och förvara den för att
tå-medelst bättre inpiägla dess egenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
